Sedan kriget kom har oron ökat enormt bland vanliga ryssar, berättar Anna som egentligen heter något annat eftersom hon inte vågar vara offentlig. Hon frilansar inom kultursektorn med uppdrag från västvärlden.

Anna bor i en stor stad i de västra delarna av Ryssland, där de flesta har levt ett bra liv. Nu ser det annorlunda ut. Det går fortfarande att få ut pengar på bankerna, i alla fall i vissa, berättar hon. Men hur länge vet ingen.

På apoteken köper många upp mycket medicin på en gång för att vara på den säkra sidan. I butikerna finns varor kvar, än så länge. Men hon vet att många företag från väst nu lämnar den ryska marknaden, och det skapar stor oro hos ryssarna.

Jobben försvinner

– Folk blir av med sina jobb.

Hon själv har fått se sina uppdrag försvinna. Många kulturella evenemang förbereddes tillsammans med en samarbetspartner i väst, men fick ställas in när kriget kom. Artister och föreläsare har inte kunnat ta sig över gränsen, och i vissa fall vill inte teatrar spela sådant som komedier då det är krig.

– Man försöker vara sansad. Men det är ett oerhört oroligt läge här i Ryssland.

Kriget gör att många ryssar, i alla fall de som hon umgås med, känner sorg, skam och vrede över kriget. Men det som nu blir så påtagligt för alla är de praktiska problem som vanliga ryssar upplever, berättar hon. Folk kommer inte att kunna försörja sig, och rysk ekonomi kommer att köras i botten.

– Så är det oron för pojkar som kan kallas ut i krig. De som studerar har fått uppskov med sin militärtjänst, men uppskovet kan dras tillbaka på en enda dag.

Många har också barn som studerar utomlands, men det går inte att skicka pengar till dem nu efter sanktionerna.

– Det var det första som hände. Det var Putin som förbjöd överföring av pengar från och med den 1 mars.

Men många har också behov av mediciner, och en lång rad läkemedel i Ryssland kommer från västländerna. Det är också väldigt oroande, förklarar hon, för det ser ut att bli väldigt svårt med införsel av läkemedel. Växelkursen är också så låg att ryssar inte har råd med mediciner som behövs varje dag, förklarar hon.

Maktlösa

– Det största problemet är att vi är så maktlösa. Kollegor i väst kan inte förstå att vi inte kan påverka det som händer. "Det är väl bara att göra motstånd" – men det går inte här.

Allt är riggat för att det inte ska gå att protestera, förklarar hon, protester är olagliga, och folk som ändå försöker åker i fängelse.

– Det är få som vågar. De som gör det arresteras, och alla vet att det är så.

Det börjar till och med bli farligt att ge uttryck för sin åsikt i sociala medier, berättar hon.

Hon beskriver också den vattendelare som uppstått de senaste åren mellan de som bara följer ryska medier och de som tar del av västs information. Hon har själv slutat umgås med flera, för konflikterna blir för jobbiga, berättar hon.

– De som följt ryska medier är helt hjärntvättade.

Hon tycker att läget känns hopplöst, och hon vet inte vad hon och hennes familj ska göra. Visst har tanken på att fly Ryssland funnits, men det är svårt för en stor familj med olika behov.

– Vi har ingenstans att ta vägen.

Nödvändigt med sanktioner

Ändå, trots att det ryska folket nu får det svårt, så ser Anna att sanktionerna är nödvändiga. Kriget måste få ett slut. Sanktionerna gör en enorm skada, men hon hoppas ändå att de trappas upp så att landets ledning förstår att Ryssland inte kan klara sig isolerat.

Men kanske behövs också mer än så, tycker hon.

– De som säger att sanktionerna ska göra det så obekvämt för ryssarna att vi avsätter Putin, till dem vill jag säga en sak: var det tyskarna som avsatte Hitler? Här skulle till exempel fredsbevarande styrkor behövas, säger Anna.

Fotnot: Anna heter egentligen något annat.