Kriget i Ukraina är inne på sin sjunde dag. Från Charkiv i nordost kommer uppgifter om att olika byggnader beskjutits med artilleri och att fallskärmstrupper landsatts. Under tisdagen kablades bilder ut på tung eldgivning rakt in i ett bostadsområde, och liknande uppgifter kommer från flera städer i Ukraina.
Enligt Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan, är det som nu sker en uppvisning i de krigsmetoder Ryssland tidigare haft tillfälle att öva på i exempelvis Tjetjenien och Syrien.
– Man skjuter jättemycket artilleri framför sig mot bebyggelse där man tror eller vet att fienden finns. När man tror att man i största möjligaste mån har bekämpat fienden börjar man en framryckning på marken, säger han och understryker:
– Tror man att de ukrainska försvararna finns bakom ett hus, ja då skjuter man bort det första huset och fortsätter sedan med nästa.
TT: Och det spelar ingen roll att det bor barnfamiljer där?
– Nej, det gjorde det inte Groznyj eller i Aleppo.
TT: Men bekommer det inte Ryssland att det utgör krigsbrott att skjuta på civila?
– Uppenbarligen så har det inte gjort det förr.
Eskalering
Bilderna från krigets Syrien visar hur tidigare livliga stadskärnor förvandlats till grå betongskelett. Frågan är om Ryssland på liknande vis avser att pulvrisera den ukrainska stadsbebyggelsen.
– Jag är rädd för det. Jag ser också detta mot bakgrund av att Ryssland ännu inte nått några av sina övergripande mål med det här kriget, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Dels handlar det om att Ryssland inte lyckats ta politisk kontroll över Ukraina, dels om att Kreml inte lyckats få igenom några av de krav man ställde på väst i slutet av förra året.
– Just nu tror jag att Ryssland ser att de inte har några andra val än att fortsätta trycka på och eskalera. Man löser de här problemen med stor eldkraft, tillägger Norberg.
Vid sidan av artilleribeskjutningen kommer uppgifter om att fallskärmstrupper landsatts i Charkiv.
– Man använder samtidigt luftlandsättningsförband för att ta viktiga knutpunkter för att underlätta för fortsatt framryckning, säger Joakim Paasikivi.
Korridor
I södra Ukraina uppges staden Cherson vara under rysk kontroll, och Mariupol i Donetskregionen i öster vara omringad av ryska trupper.
Hamnstaden Mariupol är särskilt viktig för Ryssland, i ambitionen att skapa en korridor mellan Krim och de ryskkontrollerade områdena i öst, säger Paasikivi.
– Där försöker ryssarna att ta allt som är längs kusten. Kusten fram till Krim gör att man får Azovska sjön som innanhav, då behärskar man det fullständigt.
Ytterligare en fråga är vad som ska hända med den över sex mil långa kolonn som är strax norr om Kiev. Varför har Ukraina inte gjort några ansatser till att slå ut den?
Dels är det svårt att oskadliggöra en så stor fordonspark, dels kanske Ukraina gör bedömningen att de militära resurser man har till buds behövs bättre på annat håll, bedömer Johan Norberg.
Joakim Paasikivi delar den åsikten.
– Att Ukraina inte anfaller tror jag beror på att man inte har den förmågan just nu.
"Den som vill mest"
Det är ännu oklart vad som finns i kolonnens tusentals fordon. Det har föreslagits att det bland annat skulle röra sig om de typer av förbrukningsmaterial krig kräver: ammunition och drivmedel.
Enligt Joakim Paasikivi kan de enorma materialtransporterna borga för att Ryssland tänker bygga upp en materialbas inför en förestående invasion eller belägring av Kiev.
Ryssland är både numerärt och materiellt vida överlägset Ukraina. Men när det kommer till Ukrainas förmåga att stå emot de ryska aggressionerna över tid handlar det om mer är kvantitet och vapentillgång, säger Johan Norberg:
– Alla de där sakerna, de är bara grejer – som i och för sig är viktiga – men krig är ytterst en motsättning mellan människor som de löser med våld. I slutändan handlar det om den som vill mest och är beredd att dö mest.
