Efter ett möte på måndagen med sina 22 medlemsländer har den europeiska rymdstyrelsen, ESA, värderat sanktionernas konsekvenser för samarbetet med den ryska rymdmyndigheten Roskosmos.

Deras gemensamma projekt Exomars handlar om att landa en strövare ("rover") på Mars. Det ryska bidraget är bärraketen Proton och vetenskaplig kunskap.

Det svenska instrumentet Habit, som ska övervaka bildandet av saltlösningar på den röda planeten, ingår i forskarnas utrustning.

Oklar framtid

För två år sedan sköts starten fram på grund av pandemin och tekniska problem.

Planen var att verkställa uppskjutningen från den ryska basen Bajkonur i Kazakstan i september i år. Men det ser ut att gå om intet.

"Sanktionerna och det större sammanhanget gör att en uppskjutning 2022 är mycket osannolik", skriver ESA i ett uttalande.

När Exomars kan komma i väg är därmed oklart. Att flytta fram en uppskjutning kan innebära månader eller år av väntan på att de två planeterna ska hamna i rätt läge igen.

I helgen drog Roskosmos bort sin personal från den europeiska rymdbasen utanför Kourou i Franska Guyana. Därifrån har åtskilliga europeiska satelliter skjutits upp med ryska raketer och flera uppskjutningar var planerade under året.

Antydde slutet

Ännu hörs dock inget ryskt adjö till rymdstationen ISS.

Enligt Kathy Lueders, som leder USA:s rymdstyrelse Nasas program för bemannade rymdflyg, fortskrider samarbetet på ISS som planerat.

– Vi har inga indikationer på att våra motparter inte är engagerade i arbetet, säger hon.

Ryssland är ansvarigt för drivkraft och att hålla ISS på rätt höjd genom att med den dockade fraktfarkosten Progress då och då "knuffa" upp rymdstationen till önskad bana cirka 400 kilometer ovanför jorden.

Roskosmos chef Dmitrij Rogozin lyfte i förra veckan möjligheten för Ryssland att dra sig ur ISS som svar på amerikanska sanktioner.