Det är både litet och fattigt, ungefär som tre gånger Skåne till ytan. Men Moldavien måste ändå nu ta ett stort ansvar när miljoner människor flyr i panik undan Rysslands anfallskrig i Ukraina.
– Moldavien är väl det land som tagit emot flest flyktingar i förhållande till sin befolkningsmängd. Det var redan tidigare ett av Europas fattigaste länder, och är under väldigt hårt tryck just nu, säger Katarina Fried i telefon från huvudstaden Chisinau.
Enligt de senaste siffrorna Fried sett har 260 000 ukrainska medborgare, plus 30 000 med andra medborgarskap, flytt in i Moldavien sedan krigsstarten. Många har fortsatt till andra länder, men över 100 000 är kvar. Relativt sett är mängderna i praktiken utan motstycke i modern tid i Europa.
– Ska man jämföra det med Sverige är det en omfattning som hade varit svårt även för vårt land att klara av, säger Katarina Fried.
Öppnar sina hem
Men hon är full av beröm för hur det har fungerat hittills. Hjälporganisationer har inte ens i närheten av det antal sängplatser som behövs.
– Det är väldigt många moldaver som öppnat sina hem för att ta emot flyktingarna, berättar hon.
– Två tredjedelar av de flyktingar som stannat kvar i Moldavien bor hemma hos vanliga människor helt enkelt. Det är en otrolig värme som moldaviska folket har visat, när de ställer upp som frivilliga, skjutsar, ger bort mat.
Riskerna fortsätter dock att vara många och stora. Än är Moldavien inte indraget i kriget militärt. Men i och med det ryss-stödda utbrytarområdet Transnistrien, längs gränsen mot Ukraina, finns konflikten på sätt och vis redan på moldavisk mark.
Inte minskat
Och en stor del av den moldaviska utrikeshandeln går i normala fall via den ukrainska hamnen Odessa – men sjövägen är nu helt stängd, och måste ersättas av landtransporter via i första hand Rumänien. Moldaviens vägnät är inte i bästa skick, och har på en del håll redan tidvis korkats igen i samband med flyktingströmmen.
Att kriget rasar vidare bäddar för en fortsatt svår migrantsituation.
– Vad vi ser nu är att trycket inte har minskat utan att vi väntar att det kommer fler, säger Katarina Fried.
Sverige har lagt in resurser både via FN, EU och direkt i form bland annat av att MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skickar ner personal, tält med mera.
– Moldavien kommer att behöva stöd för att hantera det här, och vi från svensk sida kommer att vara här för att hjälpa dem, försäkrar Katarina Fried.