Akut kongressbeslut räddar USA:s statsapparat

USA:s kongress röstade i sista timmen för en slags förlängning av budgetåret. Därmed undvek kongressen en nedstängning av viktiga delar av USA vid midnatt.

Chuck Schumer, demokratisk majoritetsledare i senaten.

Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

USA2021-09-30 04:44

Grim Berglund/TT, Tina Magnergård Bjers/TT

Det politiska spelet i Washinton DC och kongressen pågick in i det sista inför den tidsfrist som fanns vid midnatt till den 1 oktober.

Då börjar ett nytt budgetår i USA..

Men i en för Washington DC ovanlig gest valde tillräckligt många senatorer från Demokraterna och Republikanerna att rösta för att USA:s statsapparat får fortsatt finansiering trots att budgetåret är slut.

– Det var ett bra resultat, och jag är lycklig att vi fick det gjort, sade Chuck Schumer som är Demokraternas ledare i senaten.

Timmar senare kunde representanthusets talman Nancy Pelosi, också hon demokrat, kalla till omröstning. Förslaget på en förlängning av finansieringen på två månader fick klar majoritet i representanthuset. Därmed kan president Biden hinna skriva under lagen före midnatt.

Motsättningarna kvarstår

Men de stora problemen i själva budgetarbetet återstår.

I förslagen finns president Bidens förhoppning om att få igenom två stora reformpaket för den amerikanska infrastrukturen, ett "mjukt" och ett "hårt" paket.

Kongressen måste också rösta om att höja skuldtaket, alltså hur mycket pengar USA får låna.

Motsättningarna i de tre frågorna är stora mellan partierna, och splittrar Demokraterna.

Demokraterna har föreslagit ett jättelikt "mjukt" infrastrukturpaket – som innehåller vallöften som klimatinitiativ, betald föräldraledighet, barnomsorg – som beräknas kosta omkring 3 500 miljarder dollar. Republikanerna är kritiska, och även demokrater motsätter sig delar då reformen anses vara allt för dyr.

President Bidens andra "hårda" infrastrukturpaket på 1 200 miljarder dollar ska rusta upp USA:s vägar, järnvägar och broar samt bygga höghastighetsinternet. Lagförslaget har redan godkänts i senaten, men Demokraternas vänsterfalang i representanthuset har hotat att sänka det om de inte vet att det "mjuka" sociala paketet är i hamn.

Lånetak problem

De två reformpaketen är dessutom, åtminstone indirekt, kopplade till hur mycket kongressen tillåter USA att låna.

Finansminister Janet Yellen varnar att pengarna tar slut den 18 oktober, om inte dagens skuldtak på 28 400 miljarder dollar höjs.

Men minoritetsledaren i senaten, republikanen Mitch McConnell, ser där en möjlighet att komma åt Bidenregeringen genom att köpslå om skuldtaket.

Fakta: Skuldtaket i USA

USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.

Under efterkrigstiden har höjningar av detta lånetak skett mer än 75 gånger och oftast utan större motstånd. Det senaste decenniet, i och med att statsskulden nått hisnande höjder, har dock frågan blivit en het potatis. Den senaste höjningen ägde rum 2018, då Donald Trump var president, och satte lånetaket till 28 400 miljarder dollar.

Nu har statsskulden överskridit det beloppet, den är på hisnande 28 800 miljarder dollar, motsvarande över 248 000 miljarder svenska kronor.

Om inte politikerna i kongressen höjer skuldtaket tar pengarna slut hos finansdepartementet. Då kan USA tvingas ställa in betalningar för federala utgifter till bland annat sjukvård, försvar och sociala förmåner samt ränteamorteringar. En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och nagga finansmarknadens förtroende för USA.

Källor: USA:s finansdepartement, US Debt Clock, medier

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I det demokratledda representanthuset sitter i nuläget 220 demokrater och 212 republikaner. Tre platser är vakanta. Talman Nancy Pelosi leder arbetet.

I senaten har Republikanerna och Demokraterna 50 ledamöter vardera. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna styr även där. Majoritetsledare är New Yorkdemokraten Chuck Schumer.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källa: USA:s kongress, House press gallery

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om