Allas blickar mot öknen – kan avgöra senaten

Maktbalansen står och väger i USA:s mäktiga senat. Nu vänds allas blickar mot två extremt jämna ökendelstater i västra USA – där rösträkningen kan avgöra vilket parti som tar kontrollen.
–De två loppen blir kritiska, säger statsvetarprofessorn Dave Wells.

En del av Arizona, vid gränsen till Mexiko. Arkivbild.

En del av Arizona, vid gränsen till Mexiko. Arkivbild.

Foto: Matt York/AP/TT

USA2022-11-10 01:47

Efter tisdagens val har Demokratiska sidan 48 stolar, och Republikanerna 49, i USA:s senat. Därför vänds nu hela landets blickar mot Arizona och Nevada, där rösträkningen pågår och det fortfarande är för jämnt att utse någon segrare.

Vinner något parti båda återstående stolarna spelar det ingen roll för maktbalansen om hur det går i den tredje återstående delstaten, Georgia, där en andra valomgång i väntar i december.

Dött lopp

I Arizona har sittande senatorn, demokraten Mark Kelly, ledningen med 51,3 mot 46,5 för utmanaren, republikanen Blake Masters, med 74 procent av rösterna räknade.

I Nevada har den republikanske utmanaren Adam Laxalt ledningen med 49,9 procent mot 47,2 procent för den sittande demokraten Catherine Cortez Mastro med 80 procent av rösterna räknade.

– Vi är en väldigt liten delstat, men vi har Las Vegas – showstaden, vi gillar strålkastarljuset, skämtar Dan Lee, lektor i statsvetenskap vid University of Nevada i Las Vegas, om att uppmärksamheten nu vänds mot Nevada.

Hittills är det visst övertag för Demokraterna i kampen om senaten. Dels har partiet vunnit över en stol från Republikanerna i och med att John Fetterman vann i Pennsylvania mot Mehmet Oz. I Georgia fick också sittande demokraten Rapahel Warnock något fler röster än utmanaren Herschel Walker, även om Warnock inte nådde upp till de 50 procent av rösterna som delstaten kräver för att undvika en andra valomgång.

Poströster i Arizona…

Både The New York Times och The Washington Posts prognoser tyder också på ett svagt övertag för Demokraterna i både Arizona och Nevada, även om båda tidningarna konstaterar att det är långt i från avgjort.

Dave Wells, som är professor i statsvetenskap Vid Arizona State University, där han undervisar i amerikansk politik, säger att det främst är en sorts handlämnade poströster, så kallade "drop offs", som återstår att räkna för Arizonas del.

– De flesta i Arizona poströstar. Historiskt så har Republikanerna poströstat mest, men i och med 2020 har de ändrats, för att Trump pratade om röstfusk med poströster.

För de som tänkt att poströsta, men inte gör det i tid, finns alternativet att lämna över poströstsedeln i en vallokal på valdagen.

– Det hände med många röster på valdagen. De rösterna måste verifieras, man måste kontrollera att personen inte röstade på traditionellt sätt i vallokalen och verifiera signaturen. Den processen tar en minut per röst att kontrollera, och det är det som pågår och därför tar det lite extra tid med rösträkningen, säger Wells.

Frågan är om den här typen av röster tillfaller främst Demokrater eller Republikaner i delstaten. Wells säger att det är oklart. Det återstår hundratusentals röster att räkna, mer än nog för att tippa över till Republikanerna.

… liksom i Nevada

Dan Lee säger att poströsterna står i fokus även i Nevada, men att situationen där är något annorlunda. Socioekonomiskt utsatta väljare tenderar att inte rösta alls. Men röstar de, så röstar de oftast på Demokraterna.

– En del av strategin från Demokraterna är att få folk att rösta, och lättast att rösta är att är att poströsta. Så en del av strategin är att rösta brevledes, säger han.

Republikaner å andra sidan tenderar att lägga sin röst i vallokalerna, av samma skäl som i Arizona. I rösträkningen, som kan pågå till efter helgen, återstår främst poströster.

– Cortez Mastro ligger nu under med 20 000 röster. Hon hoppas att det finns tillräckligt många poströster därute som kommer att vara till hennes fördel, säger Lee och fortsätter:

– Kommer hon att vinna? Jag vet inte, för vi vet inte hur många poströster som finns därute. Ju fler det finns, desto bättre chans har hon.

Båda statsvetarna är överens om att Demokraterna kan vara nöjda med valet, speciellt om partiet behåller kontrollen över senaten. Det blev inte den "röda våg" som Republikanerna hoppats på, även om de antagligen tar makten i representanthuset.

– På Trumpsidan så räknar jag med att han kommer meddela den 14:e att han kommer att ställa upp i nästa presidentval. Många Trumpstödda kandidater förlorade i valet, som i Pennsylvania, men det fanns andra som JD Vance i Ohio som vann. Så folk kommer att välja bland bevisen för att stödja sin tes i frågan, säger Wells.

Fakta: USA:s senatsval

USA:s senat, den övre kammaren, består av två senatorer från varje delstat, som väljs för sex år. För att bli senator ska man vara minst 30 år gammal och ha varit amerikansk medborgare i minst nio år och bo i den delstat som man blir invald av.

En tredjedel av USA:s 100 senatorer valdes i tisdagens mellanårsval i USA. Inför valet var det helt jämnt mellan de två politiska sidorna, med 50 stolar vardera och vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst.

Hittills har Demokraterna vunnit över en stol som tidigare tillhörde en Republikan (i Pennsylvania).

I Georgia krävs en andra röstomgång för att avgöra vilken av kandidaterna medan det fortfarande är för jämnt i Nevada och Arizona för att avgöra om stolen blir republikansk röd eller demokratisk blå. I dag hålls stolen av demokraten Raphael Warnock, som utmanas av republikanske Herschel Walker.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!