President Biden hängde trött på repen i den amerikanska politikens hårda boxningsring. En kaotisk militär reträtt från Afghanistan, en coronapandemi som slår hårt ekonomiskt och ett eget parti, Demokraterna, som är djupt splittrat mellan höger- och vänsterfalanger.

Men på lördagen kom ett genombrott, när hans enorma satsning på infrastruktur till en kostnad av hisnande 1 biljon dollar, 8 800 miljarder kronor, till slut godkändes i representanthuset.

Spadar i jorden

– Om tre till fyra månader sätts de första spadarna i jorden, sade en lättad och upprymd Biden på en presskonferens i Washington DC.

Han hade levererat. Han hade fått igenom ett av de två gigantiska politiska paket som han utlovat: det om satsningar på flygplatser, vägar, broar och infrastruktur runt om i USA. Det andra paketet med sociala reformer möter fortsatta hinder i kongressen.

– Medelklassen i USA har blivit lidande allt för länge. Nu ska vi återuppbygga ryggraden för den hårt arbetande medelklassen i USA, fortsatte Biden iklädd kostym och ljusblå slips med vita prickar och med vicepresident Kamala Harris vid sina sida.

– Hade inte det här gått igenom så hade det varit ett stort, stort bakslag. Ett av hans argument var att ”rösta på mig, så får jag saker gjorda”, säger professor Dag Blanck på institutet för nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Blanck konstaterar att motsättningarna inom det egna partiet har kostat på, och att presidentens stöd i opinionen har sjunkit.

– Men det här var ett stort steg framåt för honom.

Satsningarna kan delvis jämföras med de enorma investeringar som USA gjorde under depressionen på 1930-talet, satsningar som gick under beteckningen "the new deal".

Starkt samhälle

Blanck påminner även om president Lyndon B Johnsons mål om att bygga ett starkt samhälle – ”great society” – i mitten av 1960-talet.

– Den framröstade infrastruktursatsningen innebär en förstärkning av federala insatser, höjda skatter och ökade offentliga utgifter.

Men försöken att få igenom det sociala reformpaketet, kallat "Bygga tillbaka bättre", väntas kosta 1 750–1 850 miljarder dollar. Det möter fortsatt motstånd bland republikaner och moderata demokrater som bland annat ifrågasätter finansieringen av satsningen.

En fråga som strukits i det redan bantade förslaget rör betald föräldraledighet. På presskonferensen fick Biden frågan om förslaget kan återinföras i paketet.

Biden log länge innan han svarade – en professionell politiker som verkat i kongressen sedan 1970-talet.

– Det får tiden utvisa.