BesvÀrliga Är vÀntar för Biden

Joe Biden har tvÄ svÄrare Är framför sig. Utan kontroll över kongressen vÀntar konflikt, dödlÀgen och kompromisser. USA:s president fÄr försöka hÄlla stÀllningarna och truga enstaka republikaner vid behov.

Joe Biden Àr nÀstan halvvÀgs in i sin mandatperiod. I januari fÄr Republikanerna större inflytande över kongressen. Arkivbild.

Joe Biden Àr nÀstan halvvÀgs in i sin mandatperiod. I januari fÄr Republikanerna större inflytande över kongressen. Arkivbild.

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

USA2022-11-10 05:30

Vid ett mindre kampanjmöte med potentiella donatorer inför mellanÄrsvalen slog Biden fast att det skulle bli "tvÄ fruktansvÀrda Är" om Republikanerna tog makten i bÄde senaten och representanthuset.

– De goda nyheterna Ă€r att jag kommer att ha en vetopenna, sade den amerikanske presidenten, enligt amerikanska medier.

Hur det blir med maktbalansen Àr Ànnu pÄ torsdagsmorgonen, svensk tid, oklart, Àven om det lutar Ät att Republikanerna Ätminstone tar makten i representanthuset.

Under valrörelsen talade Biden ganska lite om vilka saker han vill försöka fĂ„ igenom under den andra halvan av sin mandatperiod. Han talade desto mer om det han har fĂ„tt igenom hittills – saker som Ă€r "sĂ„ bra att folk Ă€nnu inte har insett hur bra de Ă€r" – och om sina motstĂ„ndare.

Delning och dödlÀge

– Biden hade stora ambitioner nĂ€r han valdes, sĂ€ger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Mycket har ocksĂ„ genomförts. Blanck lyfter bland annat fram den stora satsningen pĂ„ den amerikanska infrastrukturen, stödpaket under pandemin och nĂ„got skĂ€rpta vapenlagar. Andra planer – som att fler ska fĂ„ tillgĂ„ng till avgiftsfri förskola och yrkes- eller högskoleförberedande studier – har lagts Ă„t sidan.

– Nu kommer han befinna sig i ett helt annat lĂ€ge, sĂ€ger Blanck, som konstaterar att det kommer att krĂ€vas kompromisser i ett lĂ€ge dĂ€r presidenten och styret i kongressen Ă€r av olika partifĂ€rg.

– Vad som kommer hĂ€nda Ă€r förmodligen att det inte kommer att antas sĂ„ mĂ„nga lagar, dĂ„ de blockerar varandra. Demokraterna kommer att lĂ€gga fram förslag som inte antas. Republikanerna kommer att anta förslag som Biden inte skriver pĂ„.

Vad de framför allt mÄste komma överens om Àr ramarna för den federala budgeten. Och det Àr inte ovanligt att konflikter om budgeten drar ut pÄ tiden, med risk för att statsapparaten lamslÄs.

SĂ€nkta ambitioner

Det skedde tvÄ gÄnger under president Donald Trumps styre, senast efter de förra mellanÄrsvalen. DÄ hade Republikanerna tappat sin majoritet i representanthuset och budgetförhandlingarna körde fast vid Trumps krav om mer federala pengar till bygget av en sÄ kallad mur mot Mexiko.

Joe Biden lÀr fÄ lÀgga mer lÄngtgÄende planer pÄ till exempel ett automatvapenförbud eller ett stadgande av abortrÀtten pÄ hyllan.

Partiuppdelningen i kongressen Àr dock inte svartvit och enskilda mandat i röstrÀkningen kan ha stor betydelse.

– Partilojaliteten Ă€r inte lika stark som i Sverige, Ă€ven om man försöker uppehĂ„lla den. Det verkar bli en liten marginal i representanthuset och historien visar att Republikanerna kan ha det svĂ„rt att hĂ„lla ihop partigruppen. Nu finns dĂ€r ocksĂ„ en ganska brokig grupp som stĂ„r lĂ„ngt ut till höger, sĂ€ger Dag Blanck.

Han bedömer att Biden kan försöka söka partiöverskridande stöd i sÄ kallade plÄnboksfrÄgor eller för ytterligare infrastruktursatsningar, dÄ det Àr förhÄllandevis enkelt att motivera för vÀljare.

NÀr det gÀller USA:s stöd till Ukraina sÄ har det höjts enstaka skeptiska röster, men Blanck tror att enigheten mellan partierna Àr stor, "i alla fall just nu".

– Men det beror sĂ„klart pĂ„ hur lĂ€nge kriget pĂ„gĂ„r, eftersom stödet Ă€r kostsamt.

Kan gÄ för lÄngt?

Republikanerna kommer att rycka fram i en utredningsoffensiv mot Biden om och nÀr de tar över dagordningen i representanthuset.

Den parlamentariska utredningen av stormningen av Kapitolium lÀr lÀggas ned. Bland andra presidentsonen Hunter Biden och den tidigare smittskyddschefen Anthony Fauci ska nagelfaras. De vÀntas ocksÄ övervÀga ett riksrÀttsÄtal mot presidenten sjÀlv.

FrÄgan Àr hur mycket de tjÀnar pÄ att gÄ hÄrt fram. Bill Clinton och Barack Obama tappade bÄda kontroll över kongressen i sina första mellanÄrsval som presidenter, varpÄ de blev hÄrt ansatta av Republikanerna. BÄda blev omvalda tvÄ Är senare dÄ kritiken slog tillbaka mot deras motstÄndare.

– Jag ser en del vallokalsundersökningar nu dĂ€r folk har tillfrĂ„gats varför de inte har röstat pĂ„ Republikanerna och en hel del svarar att de tycker att de har blivit för extrema och vĂ€ckt en oro hos dem, sĂ€ger Dag Blanck.

Fakta: MellanÄrsvalet i USA

Vid mellanÄrsvalet till kongressen vÀljer amerikaner sina delstaters representanter till kongressens tvÄ kammare: senaten och representanthuset.

I representanthuset stÄr samtliga 435 platser pÄ spel, dÄ ledamöterna vÀljs för tvÄÄriga mandatperioder. Antalet ledamöter frÄn varje delstat fördelas utifrÄn befolkningsantal.

I senaten Àr det omkring en tredjedel av platserna som stÄr pÄ spel. I Är var det 35 av de 100 mandaten. Senatorerna vÀljs till sex Är lÄnga mandatperioder vilket innebÀr att det hÄlls val till omkring en tredjedel av mandaten vartannat Är. Varje delstat har tvÄ senatorer.

Vid Ärets mellanÄrsval hölls Àven guvernörsval i 36 delstater och tre i amerikanska territorier.

Demokraterna hade inför valet en minimal majoritet i senaten. Partiet hade 48 platser och stöd av tvÄ oberoende senatorer samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst. Republikanerna hade 50 platser.

Även i representanthuset hade Demokraterna majoritet med 221 mot 212 platser.

De nyvalda kongressledamöterna tar plats i Kapitolium i januari 2023.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!