– Att bevara den här marken är bra, inte bara för Arizona, utan för hela planeten. Det är bra för ekonomin. Det är bra för nationens själ, sade Biden när han tillkännagav beslutet.

Han talade från en scen vid Red Buttes flygfält, omgiven av bland andra representanter för USA:s urbefolkning.

Presidenten framhöll också att bevarandet innebär att regeringen i Washington lever upp till sina förpliktelser till de ur urbefolkningen som tidigare har tvingats ge upp boplatser runt Grand Canyon i takt med att området har omvandlats till nationalpark.

Område av intresse

Biden utropar markområden norr och söder om det populära turistmålet i nordvästra Arizona till nationalmonument. Det är en term som slår fast att ett område är av så stort intresse naturmässigt, historiskt och ekonomiskt att det förtjänar särskild skyddsstatus.

Området omfattar över 400 000 hektar i anslutning till Grand Canyon, den enorma ravin som Coloradofloden grävt ut i berggrunden. Grand Canyon har varit nationalpark sedan 1919.

Det nya monumentet ska heta Baaj Nwaavjo I'tah Kukveni, ett namn hämtat från två olika ursprungsfolk i området.

Stoppar ny uranprospektering

Området som nu skyddas har länge vördats av urbefolkningen som i årtionden försökt motarbeta gruvdrift i den spektakulära floddalen. Bland annat finns urantillgångar i området.

Enligt Vita huset kommer områdets skyddsstatus att stoppa ny uranprospektering, men tillåta redan godkända gruvprojekt. Dåvarande presidenten Barack Obama införde 2012 ett 20-årigt moratorium för ny uranprospektering i området. Det har funnits oro för att vattentillgången ska hotas när det löper ut 2032.

Både många republikanska politiker och gruvindustrin är emot skyddsstatusen och hänvisar bland annat till gruvdrift som en fråga om nationell säkerhet.