Efter lögnerna – klockan klämtar för Santos

En botoxbehandling, lyxshopping på Hermès och kasinobesök – utgifter som bokförts som kampanjkostnader. Efter en svidande etikrapport pekar allt på att den republikanske kongressledamoten George Santos utesluts ur USA:s representanthus. Själv är han defensiv.

Kongressledamoten George Santos möter reportrar utanför Kapitolium i Washington DC i maj.

Kongressledamoten George Santos möter reportrar utanför Kapitolium i Washington DC i maj.

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

USA2023-11-29 20:07

– Fram med den (voteringen om uteslutning) eller håll tyst, säger New York-ledamoten till amerikanska medier.

I tisdags lade hans partikamrat från Kalifornien, Robert Garcia, fram förslaget om uteslutning som ett så kallat privilegierat ärende. Det innebär att kammaren måste ta ställning till det inom två arbetsdagar.

Ljög om jobb och skola

George Santos, som representerar delar av Queens och Long Island i New York, har överlevt politiska stormar tidigare.

Kort efter segern i fjolårets mellanårsval började medierapporter hagla om att han ljugit om sin bakgrund. De visade sig stämma. Santos hade i själva verket ingen universitetsexamen, ägde inga fastigheter och hade inte jobbat på finansjättarna Citigroup och Goldman Sachs på Wall Street, medgav han efter bland annat tidningen The New York Times granskning.

– Jag tog ingen examen från något högre lärosäte. Jag är generad och ledsen för att jag skönmålat mitt cv, sade han i en intervju med kvällstidningen New York Post.

– Vi gör dumma saker i livet.

35-åringen var ändå fast besluten att svära ämbetseden i Kapitolium i Washington DC, vilket han gjorde den 3 januari.

Icke skyldig?

Bara fyra månader senare greps Santos och åtalades federalt på 28 punkter för bland annat brott mot kampanjfinansieringslagar och bedrägeri. Kort därpå kom ännu en anklagelse som rörde bruk av ett stulet checkhäfte i Brasilien 2008. Han släpptes mot en borgen på 500 000 dollar och förklarade sig senare icke skyldig. Rättegången börjar först nästa höst.

Det har inte stoppat kongressen från att agera. Två gånger tidigare i år har kammaren röstat om att utesluta Santos, en åtgärd som är extremt ovanlig. Båda gångerna har New York-republikanen klarat sig.

Ärendet är delikat. Republikanerna är angelägna om att bevara sin majoritet i representanthuset. Men allt fler inser också att George Santos kan bli en belastning. Ett stort antal ledamöter har sagt att de avvaktar etikutskottets rapport.

"Politiserad smörja"

Den kom i mitten av november och var inte nådig. George Santos går inte att lita på, slog rapportförfattarna, med republikanen Michael Guest i spetsen, fast. De sade sig ha samlat in "överväldigande bevis" på lagbrott, material som lämnats till justitiedepartementet.

När rapporten publicerats meddelade George Santos att han inte skulle ställa upp för omval. Men han avfärdade också skrivelsen som "avskyvärd, politiserad smörja", i ett inlägg på X, tidigare Twitter. Han har också twittrat att han väntar sig bli utesluten.

Nu pågår en intensiv kampanj inom Republikanerna för att få honom att avgå självmant. Partikamraten och talmannen Mike Johnson rapporteras ha ringt Santos flera gånger och påmint honom om vad som är "det rätta" att göra.

– Johnson försöker få honom att tänka på vad som är bäst för institutionen, säger South Dakota-republikanen Dusty Johnson enligt nyhetssajten Axios.

Omröstningen om uteslutning måste hållas senast på torsdagen. Samma dag, klockan 14 svenskt tid, har Santos kallat till presskonferens.

Sanningens timme. Republikanen och representanthusledamoten George Santos från New York kommer av allt att döma att ställas inför ännu en omröstning om uteslutning från kongressen. Arkivbild.
Sanningens timme. Republikanen och representanthusledamoten George Santos från New York kommer av allt att döma att ställas inför ännu en omröstning om uteslutning från kongressen. Arkivbild.
Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2023 startade det 118:e kongressmötet.

Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I det republikanledda representanthuset sitter i nuläget 222 republikaner och 213 demokrater.

I senaten har Demokraterna 48 platser och stöd av tre oberoende ledamöter, vilket ger partiet majoriteten. Republikanerna har 49 ledamöter.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år. Deras mandatperioder löper omlott, vartannat år tar omkring en tredjedel av senatorernas mandatperioder slut.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källor: USA:s kongress, House Press Gallery

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!