Enhälligt utskott vill straffa Bannon

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, vägrar att samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium. Han bör därför ställas till svars för kongresstrots, anser utredarna.

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.

Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT

USA2021-10-20 03:21

I en omröstning har samtliga ledamöter i det särskilda utskott i representanthuset som utreder stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari röstat för att Bannon bör ställas till svars för kongresstrots (motsvarande domstolstrots).

Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv månaders fängelse eller böter. Representanthusets fulla kammare ska på torsdag rösta om huruvida fallet ska drivas vidare.

"Ingen juridisk rätt"

Bannon var kallad att vittna inför utskottet i torsdags, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat fråga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon avböjde den juridiskt bindande kallelsen med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Den förklaringen godtas inte av utskottet.

– Herr Bannon har ingen juridisk rätt att ignorera utskottets berättigade kallelse, sade den republikanske viceordföranden Liz Cheney i samband med omröstningen.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det är väl känt att de två har stått i kontakt de senaste åren. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Möjliggör åtal

Utskottets beslut är en rekommendation och möjliggör för det demokratstyrda representanthuset att rösta för att skicka Bannons fall vidare till justitiedepartementet för fortsatt utredning och ett eventuellt åtal.

– Herr Bannon ska lyda oss under utredningen, annars får han ta konsekvenserna, säger utskottets ordförande, demokraten Bennie Thompson.

Samtidigt som utskottet vill förhöra Bannon och andra tidigare medarbetare till Trump har det också begärt att få tillgång till en stor mängd handlingar från dennes tid i Vita huset. Expresidenten försöker dock hindra att dessa lämnas ut genom en stämningsansökan, i vilken han också hänvisar till presidentämbetets särskilda skydd som gör att vissa dokument kan hållas hemliga.

– Herr Trumps argumentation tycks dock avslöja en sak: den tyder på att president Trump personligen var involverad i planeringen och genomförandet av händelserna den 6 januari, något som detta utskott kommer att gå till botten med, säger Liz Cheney.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!