Åtalet mot USA:s expresident Donald Trump väcktes i tisdags. Det innehåller 37 punkter och en mängd tidigare okänd information. Där finns fotografier, sms-konversationer med Trumps inre krets och detaljer om vad de hemligstämplade dokumenten innehåller.
– Det finns bilder som en av hans anställda tagit där en låda fallit till golvet, dokumenten hade spridits överallt. Vissa var märkta som "bara tillgängliga för våra fem närmaste allierade", som ramlat ut på golvet, berättar Catherine Ross.
Hon är juridikprofessor vid George Washington University i USA:s huvudstad. Med tanke på de detaljer som har avslöjats är hon inte förvånad över valet att åtala.
– Det var oundvikligt för brotten är så allvarliga. Konsekvenserna för den nationella säkerheten är så allvarliga. Att inte åtala hade underminerat nyckelprincipen i vår demokrati om att ingen står över lagen, säger hon till TT.
Ny nivå
Enligt åtalet innehåller dokumenten kärnvapenhemligheter och information om sårbara områden i landets försvar, liksom vedergällningsplaner.
Domaren Aileen Cannon har begärt att Trumps advokater ska genomgå bakgrundskontroller för att de ska få grönt ljus att hantera säkerhetsklassat material, ett tecken på hur hemliga pappren är. Vissa av dokumenten hade så hög sekretessklass att de bara fick förvaras i särskilda lokaler. Nu har en del papper varit i lådor i olåsta utrymmen, bland annat på en scen i en festlokal.
– Nivån av respektlöshet för de här viktiga dokumenten är häpnadsväckande, säger Ross.
Hon understryker att dokumenten kan innehålla känsliga uppgifter kopplade till allierade länder, där hon räknar in Sverige.
– Det här betyder att era metoder för att samla in underrättelser kan ha äventyrats, med tanke på hur mycket underrättelser som delas med USA.
Svagt försvar?
I åtalet berättas också hur Donald Trump medvetet visat upp hemliga dokument för andra personer, något som kan komma att tas upp i en separat rättegång. Vidare belyses att expresidenten vägrat lämna in material när riksarkivet och FBI begärde det. Han ska till och med ha luftat tankar på att förstöra dokumenten.
Juridikprofessorn ger inte mycket för Trumpsidans försvar, bland annat att processen är en politiskt motiverad häxjakt. Trump har också hänvisat till att han haft rätt att inneha pappren enligt presidentregisterlagen.
– Han hittar bara på. Presidentregisterlagen säger det exakt motsatta, säger Ross.
– Den skapades efter Nixons presidentskap för att säkerställa att det här är allmänhetens papper. De tillhör det amerikanska folket via riksarkivet.
Inget uppskov
Det är möjligt för en tidigare president att begära undantag och få tillgång till dokument om de exempelvis skriver en bok.
– Men för det första behöver man då inte originalhandlingarna och för det andra så begärde han aldrig några undantag, säger Ross.
Trump har också sagt att han inte har haft tid att gå igenom lådorna, som enligt uppgift även innehöll tidningsurklipp, skjortor och skor.
– Han hade kunnat låta sina advokater begära 30 dagar för att gå igenom alla lådorna, men det gjordes aldrig, säger Ross.
Okänt territorium
Vad som händer framöver är oklart då omständigheterna är unika. Det Floridadistrikt där åtalet väcktes är känt för att hantera ärenden snabbt. Det skulle kunna innebära rättegångsstart i september.
Trumps strategi blir antagligen att i första hand försena.
Han kan också göra en uppgörelse med åklagarsidan ända fram tills det att juryn fattar sitt beslut, enligt Ross. Döms den tidigare presidenten och nuvarande aspiranten kommer det antagligen tas hänsyn till att han är förstagångsförbrytare.
I åtalspunkternas straffskala finns uppemot 20 års fängelse.
