När Donald Trump försökte ogiltigförklara valet 2020, som satte Joe Biden i Vita huset, var det delstatsministrarna han ringde.
– Hitta 11 780 röster, uppmanade han delstatsministern i Georgia, republikanen Brad Raffensperger, i ett telefonsamtal nästan två månader efter valdagen.
Raffensperger vägrade "hitta" rösterna – de existerade inte – och Trump tvingades som bekant att avgå. Men en stor del av det republikanska partiet hävdar trots åtskilliga bevis än i dag att valet var riggat.
Delstatsministrar har traditionellt spelat en undanskymd roll i USA:s politik. De är i de flesta fall folkvalda, men tjänsten är generellt mer tjänstemannalik med mestadels administrativa uppdrag som varierar något från delstat till delstat. Deras främsta uppgift är att se till att vallagen följs och att resultaten efterlevs.
Kan påverka valen
När nya delstatsministrar ska utses i 27 delstater under mellanårsvalet den 8 november har stora kampanjer bedrivits för att Trumplojala valförnekare ska väljas.
– Det är det som är mest oroande med mellanårsvalet, säger Staffan I Lindberg, professor vid Göteborgs universitet och grundare av V-Deminstitutet, som mäter och rankar demokratiutvecklingen i världen.
Han har också kallats in som vittne i USA:s kongress utredning av vad som hände den 6 januari 2021, när Trumpanhängare stormade Kapitolium i Washington, för att ge utlåtanden om hur landets demokrati mår.
Ganska dåligt, är svaret.
– Runt en tredjedel av USA:s befolkning tror fortfarande att presidentvalet 2020 var behäftat med omfattande valfusk och att Trump egentligen vann. Eftersom ingenting tyder på att det faktiskt förekom fusk så är det faktumet ett jätteproblem för demokratin.
Demokratin sätts ur spel
Delstatsministrar kan i praktiken begränsa möjligheterna för vissa grupper att rösta, genom att till exempel ändra reglerna för förtidsröstning eller brevröstning. Efter valet är det delstatsministrarna som auktoriserar resultatet, bland annat genom att skicka de elektorer som motsvarar folkets röst för att utse den nya presidenten.
Efter valet 2020 utsattes flera av dem för påtryckningar med syftet att ändra utfallet – bland annat av dåvarande president Trump.
Deras roll bedöms därför bli avgörande i presidentvalet 2024.
– Jag kan inte tolka det annorlunda än att kampanjerna nu är en strategi för att försöka säkra att man kan "vinna" val, även om man förlorar. Då sätter man demokratin helt ur spel, säger Lindberg.
Backas av Trump
Många miljoner dollar har enligt CNN lagts på kampanjer för att göra valförnekare till delstatsministrar. Donald Trump har själv gått ut med sitt stöd till några av de mest extrema kandidaterna. En av dem är republikanen Mark Finchem, som sitter i representanthuset i dag och som bedöms ha goda chanser att bli delstatsminister i Arizona. Han har själv beskrivit sig som medlem i extremiströrelsen Oath Keepers, en av de grupper som enligt utskottet som utreder stormningen av Kapitolium planerade attacken.
Enligt public service-bolaget PBS har 20 republikanska kandidater till ämbetet direkt förnekat eller uttryckt tvivel kring valresultatet 2020.
Tisdagens mellanårsval kommer därför att avgöra huruvida politiker som är villiga att sätta demokratins regler ur spel för att vinna makt får mer inflytande eller inte, säger Staffan I Lindberg.
– Och om det händer så är risken att nästa presidentval blir ett slags brytpunkt där valresultatet inte respekteras, och USA:s demokrati därmed bryter samman.