Tidigare guvernören i South Carolina och FN-ambassadören Nikki Haley meddelar som första motkandidat hos Republikanerna att hon ställer upp mot expresident Donald Trump. Inte helt oväntat, enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Det innebär att nu har vi en person som är villig att utmana Trump. Det har vi inte sett hittills, han har ju varit så stark och dominerande. Men nu har man den första, men kanske inte den sista.

Det kommer att bli mycket intressant att se hur Trumps reaktion blir, anser Blanck, med tanke på den hårda tonen i valrörelsen 2016 då Trump ställde upp för första gången och attackerade sina rivaler verbalt.

Trump har redan börjat kalla Floridas guvernör Ron DeSantis, en av de tänkbara kandidaterna, för öknamnet "Ron DeSanctimonious" ("sanctimonious" betyder ungefär skenhelig).

– Man kan förvänta sig att det kommer att komma något liknande mot henne nu, säger Blanck om Haley.

En testballong

Hittills har de andra tänkbara kandidaterna, som den tidigare vicepresidenten Mike Pence och Ron DeSantis, varit tysta. Att Nikki Haley går ut kan ändra läget.

– Hon blir nu en sorts testballong: Vad händer när man utmanar Trump? Många kommer att titta noggrant på det, och vad som händer nu i opinionsundersökningar.

Haley har inför sin kandidatur formulerat sig som att partiet behöver något nytt. Andra republikaner har betonat samma sak i andra sammanhang.

– Då undviker man att säga att "vi vill inte ha Trump", säger Blanck.

Väntar på DeSantis

Det alla väntar på är att Ron DeSantis kliver fram i rampljuset, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Det är bara han som anses ha en chans att konkurrera med Trump om nomineringen. De ligger ganska lika i de opinionsmätningar som finns i olika delstater, medan Nikki Haley och en rad andra tänkbara kandidater ligger på bara ungefär 1–2 procent av republikanska väljares röster.

– I dagsläget är det svårt att se Nikki Haley som en svår konkurrent.

Trump ser troligen fram emot att få några ytterligare motkandidater emot sig i striden om Republikanernas presidentkandidatur.

– Då splittras anti-Trumpfalangen i partiet och han har större chanser att ta hem nomineringen, säger Åsard.

Men att lansera en kampanj tar tid, och de som vill vara med bör anmäla sin kandidatur i vår, konstaterar Åsard. Att det dröjer kan bero på en viss bävan för Trump.

– Tänkbara konkurrenter vet att han går stenhårt åt sina motståndare.