De har kallats "de eviga krigen". USA:s militära insatser i Afghanistan och Irak sedan terrorattackerna den 11 september 2001 är de längsta i landets historia. Men till den 11 september i år ska de sista amerikanska trupperna ha lämnat Afghanistan.

I dagarna meddelade Joe Biden dessutom, i samband med ett möte med den irakiska premiärministern Mustafa al-Kadhimi, att USA inte längre kommer att vara en stridande part i Irak från och med årsskiftet. I stället ska USA:s trupper fokusera på att utbilda irakiska soldater som deltar i kampen mot IS och terrorism.

– Majoriteten av den amerikanska befolkningen är väldigt trött på de så kallade eviga krigen, säger Jan Hallenberg, forskningsledare och expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet.

– Folk tycker att för många amerikanska soldater har dött eller skadats och att det har kostat för mycket pengar.

Ingen ny insats

Över 4 000 amerikanska soldater har dött i Irakkriget, som inleddes med den USA-ledda invasionen 2003. De flesta dog före 2011 då USA officiellt avslutade kriget. Sedan dess har USA haft kvar en mindre antiterrorstyrka på cirka 2 500 soldater, som nu alltså skiftar fokus. Till skillnad från i Afghanistan är det inte fråga om något uttåg.

– Om situationen ändras i Irak kan soldaterna snabbt växla från att träna irakiska soldater till att själva strida, säger Jan Hallenberg.

Men en ny stor militär insats i regionen lär inte bli aktuell, efter de tusentals döda amerikanska soldater, hundratusentals döda afghanska och irakiska civila, och de tusentals miljarder dollar som krigen kostat.

– Det kommer att vara väldigt svårt för en amerikansk president att få stöd för en sådan operation i Mellanöstern efter det som hänt de senaste 20 åren, menar Jan Hallenberg.

– Då måste det röra sig om ett riktigt stort hot mot vitala amerikanska säkerhetsintressen.

Kinesiskt inflytande

I stället vill Joe Biden att USA:s utrikespolitik ska rikta in sig mot ett allt starkare Kina.

– USA flyttar över resurser till Asien och till att stärka sina allianser med stater där, och skickar krigsfartyg till Sydkinesiska sjön eftersom de inte godkänner Kinas anspråk på den, säger Jan Hallenberg.

Samtidigt kan USA:s uttåg ur Mellanöstern och Afghanistan göra att Kina och Ryssland får ökad betydelse där.

– Både Ryssland och Kina förhandlar nu med talibanerna i Afghanistan och försöker få ökat inflytande. När USA drar sig tillbaka öppnar sig ett maktpolitiskt vakuum och då kommer andra länder in, säger Jan Hallenberg.

IS försvagat

I Afghanistan har beskedet om att de USA-ledda utländska trupperna drar sig tillbaka lett till att de extremislamistiska talibanerna inlett en massiv offensiv över hela landet. De har intagit gränsövergångar, flera distrikt och har omringat en rad provinshuvudstäder.

I Irak bedömer USA att risken är mindre för en sådan utveckling, eftersom det inte finns fler än omkring 8 000 IS-soldater i Irak och Syrien. Det är bara en bråkdel av de 34 000 krigare som terrorgruppen tros ha haft tillgång till när den var som störst.

– De kan inte hota den irakiska regeringen som de gjorde för sex-sju år sedan, säger Jan Hallenberg.