Här pyr motståndet i USA: "Största hotet"

Hårda abortlagar, vaccinationstvång och valregler som väcker upprördhet. Stämningarna haglar mellan president Joe Bidens styre och delstaten Texas, som blivit ett republikanskt motståndsfäste i USA.
–Jag har aldrig sett Texas eller landet så splittrat, säger Steve Adler, demokratisk borgmästare i Austin.

Texas republikanske guvernör Greg Abbott.

Texas republikanske guvernör Greg Abbott.

Foto: Joel Martinez/AP/TT

USA2022-02-26 20:01

Adler suckar och sträcker sig efter kaffekoppen på hotellet där han möter TT. Under de sju år han varit borgmästare i Texas huvudstad har motsättningarna bara vuxit, säger han.

– Klyvningen är det största hotet mot demokratin under min livstid.

De senaste månaderna har delstatens republikanska styre markerat mot demokraten Joe Bidens vaccintvång, virusrestriktioner och migrationspolitik. Washington DC, å sin sida, har lämnat in stämningar och juridiska klagomål på Texas extremt stränga abortlag och de hårda vallagar som infördes i fjol.

Hundratals stämningar

Att delstater med tydlig ideologisk styrning bildar motståndsfickor mot Vita huset är inte ovanligt i USA. Demokratiska Kalifornien stämde exempelvis expresident Donald Trumps styre över 120 gånger, enligt nyhetsbyrån AP. Och Texas republikanske guvernör, Trumplojalisten Greg Abbott, langade redan under demokraten Barack Obamas tid som president (då han själv var juridiskt ansvarig i Texas) in klagomål efter klagomål till domstol.

I Texas har det dock gått så långt att lokala motståndsfickor bildats, som återspeglar den ideologiska striden på delstatsnivå. Den kanske tydligaste är just huvudstaden Austin, som ofta beskrivs som liberal trots att delstatsparlamentet och guvernören har sitt säte här.

– Austin och i viss mån jag själv har kommit att personifiera progressiv politik, medger Adler när han flanerar utefter den musikbartäta huvudgatan Congress Avenue.

Hyreskontrakt på 50 år

Rent praktiskt innebär det att delstaten och huvudstaden mer eller mindre ständigt ligger i fejd och försöker komma åt varandras lagar och regler. Tidigt under covidpandemin införde Adler (och borgmästare i flera andra Texasstäder) munskyddstvång – något som Abbott bemötte med ett förbud för lokala munskyddspåbud i skolor och städer. Och när Abbott skrev under Texas extremt stränga abortlag skyndade sig Adler att förlänga abortkliniken Planned Parenthoods hyreskontrakt i Austin med hela 50 år.

– Om kvinnors möjlighet att fatta beslut om den egna hälsan kringskärs så begränsas hela vårt samhälle. Som stad stödjer vi kvinnors rätt att välja, hävdar borgmästaren bestämt.

Delstats- och huvudstadsstyret har också bråkat om migration, hbtq-personers rättigheter, Adlers strategi för att bekämpa hemlöshet samt den lokala polisen. Borgmästaren berättar att han började reformera Austins poliskår redan före det uppmärksammade och dödliga polisingripandet mot George Floyd och de protester som följde efter det.

– Vi sjösatte satsningar på bland annat kvinnohärbärgen och mental hälsa. Men Republikanerna förvred det hela, det såg ut som vi nollade polisbudgeten trots att vi inte gjorde det, säger han.

Slå larm om ormen?

Den bilden delas inte av John Austin, ordförande i Republikanska partiet i Bexar County i San Antonio. Han gör en grimas när Adlers styre kommer på tal och sätter snabbt ett likhetstecken mellan borgmästaren och president Biden. För Austin är den federala statens svällande storlek – och det faktum att statliga beslut om bland annat vaccin och smittskyddsrestriktioner påverkar Texasbornas individuella friheter – den i särklass viktigaste frågan.

Partikamraterna på det flagg- och plakatfyllda partikansliet verkar alla vara av samma åsikt. När man samtalar med dem blir det tydligt varför det republikanstyrda Texas bestrider så mycket av Bidens politik.

– Alla demokrater är inte dumma eller onda, men de verkar besatta av idén att om man ser en orm så ska man ringa myndigheterna i stället för att hantera situationen själv, resonerar verksamhetsledaren Gary Teal.

– Deras politik fungerar inte och den resulterar i höga skatter. Vi republikaner vill bara ha en sund ekonomi. Det mår alla bra av, fattig som rik.

Ringer inte tillbaka

Republikanerna hyllar Greg Abbotts insatser, men Washington DC-födde Steve Adler, som tidigare bland annat jobbat som medborgarrättsadvokat, säger att han numera anstränger sig för att hålla sig ifrån guvernörens Twitterkonto.

– Abbott är artig om vi träffas men ringer aldrig tillbaka när jag söker honom. Det låter han sina medarbetare göra, berättar han.

TT: Hur lyder ditt recept för att få bukt med polariseringen?

– Jag önskar jag hade ett svar, men det har jag inte. Vi måste börja prata med varandra över partigränserna.

Republikanerna i San Antonio säger sig dock redan sträcka ut handen till demokrater – och få god respons. Och Gary Teal förordar sin egen metod för att få bort splittringen.

– Alla borde sluta titta på kabelnyhetskanalerna. De spetsar till och förvrider allt, säger han.

Fakta: Politisk splittring i USA

Det är väl känt att USA de senaste decennierna blivit allt mer polariserat och uppdelat i två politiska läger: konservativa som oftast röstar på Republikanerna och liberala som stödjer Demokraterna. De ideologiska låsningarna gör att det har blivit mycket vanligare att väljare röstar på samma parti i president-, kongress- och lokala val.

Det är samtidigt mer vanligt med en negativ, hätsk syn på den "andra sidan". I kongressen har bruket av ett "mer partiskt", giftigt språk ökat lavinartat sedan 1990 – och det steg till nya höjder under president Donald Trumps tid.

De politiska lägren har också helt olika syn på de problem som USA står inför. Exempelvis tycker bara 13 procent av de republikanska väljarna att klimatförändringar är en viktig fråga – till skillnad från 76 procent i det demokratiska lägret. Vidare tycker 43 procent av republikanerna, men bara 15 procent av demokraterna, att olaglig invandring är ett mycket stort problem. Coronavirusutbrottet är ett stort problem, enligt 76 procent av demokraterna. 37 procent av republikanerna tycker att det är viktigt, enligt en mätning från i fjol.

Källor: SNS Analys, McKinsey, Pew Research Center med flera

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!