HD-domare: Inget krav att redovisa lyxresor

Clarence Thomas, mångårig och flera gånger ifrågasatt domare i USA:s högsta domstol, har i över 20 års tid tagit emot lyxiga resor från en av Republikanernas främsta välgörare. Nu avfärdar han kritiken – och hävdar att det inte varit nödvändigt att redovisa gåvorna.

HD-domaren Clarence Thomas lyxresor med en av Republikanernas främsta donatorer granskas. Arkivbild.

HD-domaren Clarence Thomas lyxresor med en av Republikanernas främsta donatorer granskas. Arkivbild.

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

USA2023-04-07 08:21

Thomas har gjort en lång rad resor som möjliggjorts av fastighetsmagnaten och miljardären Harlan Crow, visar en granskning av journalistgruppen Pro Publica.

Den konservative HD-domaren beskriver i ett uttalande på fredagen Crow som en av sina "käraste vänner".

Thomas säger att han, efter att ha rådgjort med domarkolleger i HD och andra federala domstolar, kan konstatera att den här sortens "personlig gästfrihet från nära personliga vänner, som inte haft ärenden i domstolen, inte behöver redovisas".

Crow rapporteras över tid ha donerat minst motsvarande 100 miljoner kronor till Republikanerna och grupper som arbetar för att driva rättsväsendet högerut.

Thomas har rest med Crows privata yacht och flygplan och tillbringat somrarna på dennes semesterresidens i Adirondack-bergen i delstaten New York. 2019 gjorde Thomas en resa till Indonesien som beräknas ha kostat honom motsvarande omkring fem miljoner kronor om han hade skaffat fram yacht och flygplan på egen hand.

Etisk gråzon

De nio domarna i USA:s högsta rättsliga instans måste, likt alla federala domare i landet, redovisa sin ekonomi årligen och då redogöra för vilka gåvor de har tagit emot. Clarence Thomas har inte redovisat några av resorna som han gjort med Crow eller för dennes pengar.

Riktlinjer som nyhetsbyrån AP har tagit del av anger att gåvor som kan anses handla om personlig gästfrihet, när man till exempel bor i någon annans hem, inte behöver redovisas. Däremot förväntas domare redovisa resor "som ersatt kommersiell transport" och vistelser på företagsägda anläggningar.

När Pro Publica har sökt Clarence Thomas med frågor om resorna har han inte återkommit. Harlan Crow svarar att Thomas och hans fru är goda vänner till familjen, att paret Thomas aldrig har begärt något av Crow och att de aldrig har diskuterat rättsfall eller politik sinsemellan.

Thomas och Crows vänskap är känd sedan tidigare. 2011 beskrevs den i The New York Times som "ovanlig och etiskt känslig".

Politiskt aktiv fru

Crow har bland annat gett en halv miljon dollar till en konservativ lobbyistgrupp som grundades av Clarence Thomas fru Ginni. Ginni Thomas politiska arbete har tidigare hamnat under luppen, då hon har anklagats för att delta i de omfattande försöken att ändra resultaten i det senaste presidentvalet i Donald Trumps favör. Det har i sin tur väckt etiska frågor kring makens roll.

Clarence Thomas fick sin plats i Högsta domstolen 1991, efter att ha nominerats av den dåvarande presidenten George H W Bush. Nomineringsprocessen blev en uppslitande historia där en av hans tidigare assistenter, Anita Hill, klev fram och anklagade honom för sexuella trakasserier.

74-årige Thomas var del av den konservativa majoritet som förra året rev upp den landsomfattande rätten till abort i USA. Han öppnade för att gå ännu längre och begränsa tillgången till preventivmedel. Han har också velat omvärdera samkönade äktenskap.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar stor chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!