Kissinger var utrikesminister under presidenterna Richard Nixon och Gerald Ford mellan 1973 och 1977 och nationell säkerhetsrådgivare 1969–75.
Hans intresse för utrikesfrågor höll i sig fram till slutet, så sent som i juli i år reste han till Kina för ett möte med president Xi Jinping.
Han var känd för att bland annat ha varit med om att öppna upp de diplomatiska förbindelserna mellan USA och Kina, nedrustningssamtalen med Sovjetunionen under kalla kriget och fredsavtalet med Vietnam 1973.
För det sistnämnda mottog han i egenskap av USA:s fredsförhandlare Nobels fredspris 1973, en utmärkelse han delade med sin nordvietnamesiska motpart Le Duc Tho, som vägrade ta emot priset.
Kontroversiell pristagare
Tidningen The New York Times döpte om utmärkelsen – som delades ut under pågående krig – till "Nobels krigspris".
Några år senare, när Sydvietnams huvudstad Saigon föll under de nordvietnamesiska styrkorna, erbjöd sig Kissinger att lämna tillbaka fredspriset, men det godtog inte Nobelkommittén.
Kissinger föddes i Tyskland 27 maj 1923 och kom tillsammans med sin familj till USA 1938 som judiska flyktingar undan nazisternas förföljelser.
1954 tog han en doktorsexamen i statsvetenskap från Harvard. Enligt egen utsago hade han som ung aldrig tänkt sig en karriär inom politiken.
– Jag trodde att jag skulle bli revisor. Jag trodde aldrig att jag skulle undervisa på Harvard. Att bli utrikesministerier var inget jag drömde om, sade han i en intervju med USA Today 1985.
Beundrad och kritiserad
Kissinger blev både beundrad och kritiserad för sin omvittnade strategiska förmåga.
"Amerika har i och med Henry Kissingers bortgång förlorat en av sina mest pålitliga och distinkta röster i utrikesfrågor", säger USA:s tidigare president George W Bush i ett uttalande.
På hemmaplan kom Kissinger att bli en respekterad tidigare statsman även hos Demokraterna och när han firade sin 100-årsdag tidigare i år deltog utrikesminister Antony Blinken i festligheterna.
Hans agerande under tiden som minister ledde också till att han föraktades i delar av världen.
Inblandning i militärkupp
Tidigare hemlighetsstämplade dokument visade exempelvis hur USA, under tiden som Kissinger var utrikesminister, spelade en aktiv roll i att undergräva Chiles folkvalde marxistiske president Salvador Allende. Detta innebar bland annat att man stödde en grupp officerare som mördade en general som inte ville delta i ett kuppförsök 1970 och senare även gav uppbackning till Augusto Pinochets blodiga militärkupp 1973.
Kissinger stödde även det antikommunistiska Indonesien i dess invasion av Östtimor 1975, där över 100 000 människor dödades.
När USA ville dra sig ur Vietnamkriget gav Kissinger och Nixon grönt ljus till hemliga bombningar i Laos och Kambodja som skulle förhindra gerillasoldater att ta sig in i dåvarande Sydvietnam. Syftet var att förstärka USA:s förhandlingsposition, men bombningarna lyckades inte och tusentals civila dödades.
Henry Kissinger avled i sitt hem i delstaten Connecticut på onsdagen, enligt ett uttalande från hans konsultfirma.