Kongressen vill att Bannon ställs inför rätta

Med siffrorna 229 mot 202 har representanthuset i Washington DC röstat för att Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, ställs till svars för kongresstrots.

Steve Bannon, USA:s expresident Donald Trumps tidigare chefsstrateg. En majoritet i representanthuset har röstat för att han ska ställas inför rätta för kongresstrots. Arkivbild.

Steve Bannon, USA:s expresident Donald Trumps tidigare chefsstrateg. En majoritet i representanthuset har röstat för att han ska ställas inför rätta för kongresstrots. Arkivbild.

Foto: Steve Helber/AP/TT

USA2021-10-21 22:59

Nio republikaner röstade med demokraterna.

Beskedet är ett resultat av att Bannon vägrat samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium, den 6 januari år.

Kongresstrots kan liknas vid domstolstrots. Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv månaders fängelse eller böter.

I och med att en majoritet av ledamöterna i representanthuset röstat för att Bannon ställs till svars förs nu fallet vidare till justitiedepartementet som får avgöra om åtal ska väckas.

Bannon var kallad att vittna i förra veckan inför det utskott i representanthuset som utreder kongressattacken, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat fråga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon trotsade den juridiskt bindande kallelsen med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Men den förklaringen godtogs inte av utskottet.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det är väl känt att de två har stått i kontakt de senaste åren. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress den 6 januari

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!