Kongressen vill att Bannon stÀlls inför rÀtta

Med siffrorna 229 mot 202 har representanthuset i Washington DC röstat för att Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, stĂ€lls till svars för kongresstrots.

Steve Bannon, USA:s expresident Donald Trumps tidigare chefsstrateg. En majoritet i representanthuset har röstat för att han ska stÀllas inför rÀtta för kongresstrots. Arkivbild.

Steve Bannon, USA:s expresident Donald Trumps tidigare chefsstrateg. En majoritet i representanthuset har röstat för att han ska stÀllas inför rÀtta för kongresstrots. Arkivbild.

Foto: Steve Helber/AP/TT

USA2021-10-21 22:59

Nio republikaner röstade med demokraterna.

Beskedet Àr ett resultat av att Bannon vÀgrat samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium, den 6 januari Är.

Kongresstrots kan liknas vid domstolstrots. Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv mÄnaders fÀngelse eller böter.

I och med att en majoritet av ledamöterna i representanthuset röstat för att Bannon stÀlls till svars förs nu fallet vidare till justitiedepartementet som fÄr avgöra om Ätal ska vÀckas.

Bannon var kallad att vittna i förra veckan inför det utskott i representanthuset som utreder kongressattacken, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat frÄga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon trotsade den juridiskt bindande kallelsen med hÀnvisning till det sÀrskilda skydd (pÄ engelska "executive privilege") som omger presidentÀmbetet.

Men den förklaringen godtogs inte av utskottet.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det Àr vÀl kÀnt att de tvÄ har stÄtt i kontakt de senaste Ären. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanstÀlld nÀr den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder pÄ att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress den 6 januari

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll pÄ temat "RÀdda USA". Vid mötet upprepade Trump sina pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och sÄvÀl senatorer som representanthusledamöter fick sÀttas i sÀkerhet.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. RÀttegÄngen hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgÄtt, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fÀllande dom vilket inte nÄdde upp till den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att belÀgga skuld i ett riksrÀttsÀrende.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!