Starship ägs av Elon Musks rymdbolag Space X och är världens mest kraftfulla rymdraket, som ska kunna föra besättning och last till månen och så småningom även till vår grannplanet Mars.
Vid det första försöket i april förra året tog det bara fyra minuter innan ekipaget exploderade.
I november förra året lyfte den enorma raketen för andra gången mot skyn. Det slutade med en explosion då bärraketen gick upp i rök vid separationen.
Dessa misslyckanden var inte nödvändigtvis endast av ondo: Space X har en uttalad strategi om att effektivisera sin produktutveckling genom "trial and error", där man kommer snabbt till test och lär sig av eventuella misstag. En rad förbättringar har sedan dess genomförts.
En timmes flygning
Det blev tredje gången gillt på torsdagseftermiddagen, svensk tid, sedan USA:s luftfartsmyndighet gett grönt ljus.
Uppskjutningen från Boca Chica i Texas gick enligt plan. Separeringen mellan bärraketen och själva rymdfarkosten Starship, den 50 meter långa toppen på ekipaget, fungerade den här gången och Starships egna raketer tändes.
Både bärraketen och rymdfarkosten är utformade för att kunna återanvändas. Bärraketen började återinträdet mot marken, men såg ut att slå i backen av en hastighet av mer än 1 000 kilometer i timmen innan sändningen bröts och signalen tappades.
Högre än domkyrkan
Själva Starship tog sig upp i rymden på mer än 200 kilometers höjd. Där genomfördes ett par tester. Bland annat öppnades och stängdes en fraktlucka, för att testa möjligheten att i framtiden placera satelliter i omloppsbana.
Mindre än en timme efter uppskjutning återinträdde Starship in i atmosfären, där den heta plasman kunde ses bildas runt farkosten innan kontakten bröts på 65 kilometers höjd. Planen var att slå ned i vattnet i Indiska oceanen, väster om Australien, men farkosten gick förlorad i luften.
I senare försök ska Space X försöka att genomföra kontrollerade landningar.
Starship och dess bärraket Super Heavy är tillsammans 121 meter höga – några meter högre än Uppsala domkyrka, som är Sveriges högsta kyrktorn – och nio meter i diameter. Raketens 33 raptormotorer använder sig av flytande metan och flytande syre.