– Jag är optimistisk, sade Joe Biden, som ofta slagit sig för bröstet för sin förhandlingsförmåga, härom dagen.

Den inställningen lär han behöva. Med trilskande partikamrater till både höger och vänster och flera stora deadlines framför sig – vissa hårda och andra självpåtagna – står stora delar av presidentens politiska arv på spel.

Men vad är det egentligen kongressledamöterna bråkar om, hur hänger de olika frågorna ihop och varför kulminerar allt under torsdagen?

Här är en sammanfattning:

.

1.Det "hårda" infrastrukturpaketet

Den hett emotsedda representanthusomröstningen om infrastrukturreformen är planerad till torsdag. På spel står satsningar på 1 200 miljarder dollar (motsvarande 10 500 miljarder kronor) för att modernisera USA:s åldrande vägnät, tunnlar och hamnar samt bygga höghastighetsinternet. Skrivning var till en början förhållandevis enkel att skapa partiöverskridande stöd för. I senaten, där Demokraterna har minsta möjliga majoritet, godkändes den redan i augusti med betydande stöd från Republikanerna.

Problemen har i stället, något oväntat, hopat sig i det demokratkontrollerade representanthuset, där vissa demokrater inte velat rösta igenom infrastrukturpaketet innan de vet att ett större "mjukt" paket, där sociala frågor dominerar, är i hamn. Talman Nancy Pelosi har tvingats kohandla och flytta fram omröstningen. Voteringen är symboliskt viktig eftersom den skulle innebära en sällsynt lagstiftningsseger för Biden.

.

2.Det "mjuka" infrastrukturpaketet

Demokraternas "mänskliga" infrastrukturpaket innefattar stora delar av Joe Bidens vallöften och är värt hisnande 3 500 miljarder dollar. I skrivningen finns klimatinitiativ, betald föräldraledighet, barnomsorg, insatser för äldre samt en utvidgad statlig sjukförsäkring.

Föga förvånande skapar paketet minimal entusiasm hos Republikanerna som vill se en liten statsapparat. Demokraterna har därför skrivit samman reformerna med statsbudgeten. Just budgetförslag kan nämligen, i enstaka fall, godkännas av senaten med enkel majoritet i stället för de 60 röster som övriga lagförslag kräver. Detta genom en teknisk specialprocess som på engelska kallas "reconciliation".

Problemet för Demokraterna i nuläget är att man inte ens kan få ihop de egna 50 rösterna som jämte vicepresident Kamala Harris utslagsröst skulle ge paketet grönt ljus i senaten. Detta eftersom mittenorienterade demokrater, som Joe Manchin från West Virginia och Kyrsten Sinema från Arizona, tycker att paketet är för dyrt och omfattande.

Situationen brådskar eftersom ett antal partikamrater i representanthuset inte vill rösta igenom det hårda infrastrukturpaketet om inte det mjuka får grönt ljus. Intensiva förhandlingar pågår i kongressbyggnaden Kapitolium.

.

3.Budgetåret löper uttorsdag vid midnatt

USA:s brutna räkenskapsår startar den 1 oktober. Men det är inte ovanligt att de trätande kongressledamöterna innan dess inte hunnit enats om en statsbudget. Därför brukar ledamöterna godkänna olika former av kortsiktiga lösningar, där man förlänger statens utbetalningar (av exempelvis statsanställdas löner och pensioner) till ett visst datum, för att få mer tid att förhandla.

Demokraterna hade lagt fram ett sådant förslag, som förlängde statsanslagen till den 3 december, men det fick i måndags tumme ner av senatens republikaner (förslaget kräver 60 ja-röster). Detta eftersom skrivningen även innehöll en höjning av det så kallade skuldtaket (se nedan), en fråga som blivit alltmer politiskt laddad.

Republikanerna, med minoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, har dock signalerat att de kan tänka sig att stödja ett "rent" förslag om förlängda statsanslag – om skuldtaksfrågan stryks ur texten. Ett sådant måste dock formuleras och godkännas före torsdag midnatt, för att undvika en nedstängning.

.

4. Skuldtaket är nått – med råge

Skuldtaket i sin tur reglerar hur mycket pengar USA får låna upp för att kunna betala för sig. Den nuvarande gränsen sattes i augusti 2018 och ligger på 28 400 miljarder dollar (drygt 248 000 miljarder kronor), men har i praktiken redan överskridits. Om inte taket höjs igen kan USA tvingas ställa in betalningar på räntor och amorteringar och stänga myndigheter, vilket kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser.

Än så länge klarar finansdepartementet situationen med hjälp av så kallade extraordinära åtgärder, men allra senast den 18 oktober tar pengarna slut, varnar finansminister Janet Yellen enligt medier. Om inte skuldtaket höjts då väntar inställda betalningar.

Republikanerna godkände höjningar tre gånger under expresident Donald Trumps tid – men så här ett år före nästa kongressval vill partiet inte stödja ett stegrat lånetak.

– Vi kommer inte tillhandahålla några republikanska röster för att höja skuldtaket, slår McConnell fast enligt tidningen The New York Times.

I stället tycker han att Demokraterna ska addera skuldtakshöjningen till statsbudgeten, som ju kan godkännas med enbart demokratiska röster. Men det innebär att budgeten i sin helhet måste pressas fram mycket snabbare, till i mitten av oktober då skuldtaket har sin deadline.