Spridda burop hördes från demokratiska partikamrater när Joe Biden tidigare i år avvek från manus i sitt annars klimatvänliga "State of the union"-tal. Erkännandet att USA den närmaste framtiden fortsatt kommer att vara beroende av fossila bränslen som olja och gas satte fingret på den obekväma verkligheten för Bidens regering.

I samma tal slog Biden fast att "klimatkrisen är ett existentiellt hot". Som presidentkandidat lovade han att styra USA bort från fossila bränslen. Men hans regering har också godkänt en mängd nya olje- och gasprojekt, bland annat den omstridda och jättelika oljesatsningen Willow i Alaska.

– Det är ett janusansikte vi ser, som speglar den politiska realiteten, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

– Biden måste ta hänsyn till det parlamentariska läget, och fick gå med på ökad oljeutvinning för att få igenom sitt stora klimatpaket, men också geopolitik. I ljuset av kriget i Ukraina och beroendet av Kina vill USA bli mer självförsörjande på energi och olja och gas är ett snabbt sätt att bli det på. Men det är ju lika illa för klimatet.

Stor satsning

I augusti 2022 undertecknade Biden världens hittills största klimatpaket. Det var dock paketerat som ett sätt att få ner inflationen (Inflation reduction act, IRA), som i hög grad drivs av stigande el- och energipriser för uppvärmning och transporter.

Upp till 370 miljarder dollar satsas för att bekämpa budgetunderskottet, bland annat genom att investera i inhemsk energiproduktion. Dessutom ska priset på vissa läkemedel sänkas. Utsläppsminskningar ska bland annat uppnås genom skattelättnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon.

– För att sälja in en progressiv klimatpolitik måste Biden paketera det med andra vinster, inte minst för att få med en del republikaner. Det var bara morötter som subventioner och skattelättnader i IRA, inga piskor, säger Linnér.

– Efter år av att USA har varit på efterkälken och ibland till och med bromsat på klimatområdet, får vi den mest ambitiösa satsningen som finns och som till och med ger EU-ledarna hicka. Det är anmärkningsvärt.

Nya lagförslag

Biden dinglade sina miljardstinna morötter framför allt från vätgasledningar och litiumutvinning till koldioxidneutrala kraftverk och elfordon. Men snart tio månader efter att IRA skrevs under har också piskan börjat vina – från miljömyndigheten EPA.

Lagförslagen från EPA omfattar framtida krafttag mot utsläpp från kol- och gaseldade kraftverk, minskade metanläckor och rejält skärpta regler för att skynda på elektrifieringen av fordonsflottan. Politisk strid är att vänta – men blir lagarna verklighet kan de i kombination med IRA vara ett stort kliv mot USA:s mål om klimatneutralitet år 2050.

– Ofta är det effektivt att använda hela paletten av styrmedel och det gör man inte i Inflation reduction act, utan den skapar bara positiva incitament, säger Linnér.

– Men kan man komplettera det med att tydligt reglera de värsta bovarna får det dubbel verkan. Jag tror att det var klokt att visa på möjligheterna med omställningen, då kan det bli lättare att få acceptans för hårdare regleringar.

Globalt avtryck

Ännu syns inte så många konkreta effekter av det gröna stödpaketet i USA.

– Det är lite tidigt. Det finns helt klart större satsningar på förnybart, men om det blir vad man har tänkt sig vet vi inte riktigt än. Redan nu kan man dock se effekten av subventionerna kring elfordon, när det gäller försäljningssiffror för personbilar.

Klimatpaketet har dock definitivt gjort avtryck globalt. Att världens största ekonomi storsatsar på förnybar energi, elbilar och batterier får följdverkningar, menar Linnér.

– Bara att det här görs blir en enorm signal till marknaden och gör att EU, som tidigare setts som ganska progressivt, måste skärpa sin politik för att inte hamna i bakvattnet.

Det enorma klimatpaketet har inte bara hyllats för sin storskaliga gröna ambition. I Europa finns oro över att paketets subventioner och skattelättnader ska snedvridna konkurrensen och till och med locka europeiska företag över Atlanten.

– Det har fått EU att inse att man måste förändra sin egen energipolitik, säger Linnér.

Ökade spänningar?

Om det uppstår handelshinder till följd av IRA och EU:s klimattullar (CBAM) kan det spä på riskerna för en ny bipolär världsordning, anser Linnér. Inte uppdelad efter ideologi, utan efter länder som har resurser att vara med på omställningståget och de som står vid sidan av och som kanske frestas att bli än mer beroende av billig olja från totalitära stater.

– Därför är det viktigt att åtgärderna kompletteras med grön diplomati, där man tydligt stödjer omställning och klimatanpassning i fattigare länder och ger vad man har lovat till klimatfonder. Annars finns risk för att vi går mot ökade spänningar i världen.