Transfrågan är nu ständigt aktuell i USA, med lagförslag, hätsk debatt och rättsprocesser som utlöser rubriker i olika delstater.

En av frågans frontfigurer är Bree Fram som leder Sparta, en organisation för transpersoner inom militären. Sexuella minoriteter i försvaret är om möjligt ännu mer laddat än ämnet i allmänhet. För Bree Fram har det varit två turbulenta decennier – med en slags dramatisk kulmen en sommarmorgon 2017. President Donald Trump skrev då på Twitter att transpersoner inte skulle "accepteras eller tillåtas" i militären.

Det var bara ett år efter att företrädaren Barack Obama ändrat lagen, så att ingen skulle nekas tjänstgöring "på grund av sin könsidentitet".

– Jag kom ut samma dag, säger Bree Fram om Obama-regeringens kungörelse sommaren 2016, och beskriver året som följde som en slags "underbart rus", då tusentals människor äntligen kunde visa sina sanna personligheter.

"Var kom detta ifrån?"

Men så vände det alltså lika snabbt igen.

– För det första: Chock. Var kom detta ifrån, utbrister Fram om Trumps tweet.

Den nya regeringen hade inte signalerat att något var på gång.

– Min telefon exploderade med meddelanden, minns Fram och berättar att rörelsen på stående fot fick helt oväntade frågor att besvara.

– Är en tweet en order? Hur ska jag reagera när min överbefälhavare försöker sparka mig via ett Twitterinlägg?

I väntan på svar kom de fram till att det enda att göra var att "knyta kängorna, sätta på uniformen och jobba – så länge du inte blir bortsläpad".

Det var en svår tid. Men Bree Frams ögon lyser upp när hon, sittande i en soffa i USA:s ambassadörs pampiga residens i Stockholm, berättar den överraskande fortsättningen.

– Sedan inträffade något märkligt magiskt.

– Ironiskt nog tittar jag tillbaka och säger: Tack, president Trump! Ingen väntar sig det från mig, skrattar hon.

Hamnade i fokus

Tweeten gjorde att transpersoner hamnade i fokus, kom till tals och blev synliga i offentligheten på ett tidigare aldrig skådat sätt. Som Bree Fram beskriver det hade många amerikaner tidigare en väldigt dimmig bild av vad hbtqi och trans är – och det som är okänt verkar lätt farligt.

– Nu fick vi plötsligt en militär utbildare som var trans mitt i People, en av USA:s mest spridda tidskrifter. Ett transpar dök upp i Ellen DeGeneres show på tv. Och otaliga andra publiceringar, där vi helt enkelt var kompetenta och tillförde något till försvaret.

Opinionseffekten blev omedelbar. När Trump lyfte frågan tyckte ungefär 50 procent i USA, både bland allmänhet och i själva militären, att transpersoner skulle tillåtas ha sådana jobb. Två månader senare hade siffrorna stigit till över 70 procent.

– Varför? Tack vare rampljuset, konstaterar Bree Fram, och slår förundrat ut med händerna i soffan, som badar i varm vårsol från Djurgårdskanalen utanför.

Men det hjälpte inte mot Trumps linje. Den blev formell 2019, vilket innebar att Bree Fram och andra som redan kommit ut fick vara kvar – men många andra hbtqi-människor tvingades leva i det fördolda.

Det tog två år innan det svängde igen, då Trumps efterträdare Joe Biden rev upp beslutet.

Nära bli avslöjad

Transfrågan, och överhuvudtaget minoriteters roll i USA, fortsätter alltså att vara ett mycket turbulent och laddat område. Bree Fram tog värvning 2001, i hopp om att göra nytta efter 11 september-dåden. Större delen av tiden i militären, fram till 2016, har hon alltså dolt sin personlighet och tjänstgjort som man. Hon minns med en rysning hur nära det var att bli avslöjad. Till exempel en gång när hon blev blixtinkallad en helg.

– När jag kommit två steg in i byggnaden insåg jag att jag hade min privata telefon med mig – med bilder på mig som mig själv. Och det var säkerhetsklassat område, så jag var tvungen att lämna över den.

Det blev några nervösa dagar.

– Min familj undrade: Ska det komma svartklädda män i helikoptrar och föra bort mig?

– I stället dök den säkerhetsansvarige upp, och frågade: Skulle du kunna bli utpressad kring dessa bilder? Aldrig i livet, svarade jag. Och så var det inte mer med det.

En dröm som besannas

Numera har Bree Fram ytterligare en anledning att tacka Trump. Hon är med om att bygga upp USA:s rymdstyrka, som bildades på presidentens order 2019 och är landets första nya försvarsgren sedan flygvapnet bröts loss till en egen organisation på 40-talet.

– Det är en dröm som besannas för mig, säger hon.

– Att få vara med och skapa en militär arbetskultur för det 21:a århundradet, en anda där alla är inkluderade från början.

.