Ukrainakriget enar USA – men turbulens kvarstår

Västvärlden har enats i sitt fördömande av Rysslands krig i Ukraina. Ett unisont stöd för Ukraina syns även i det annars så polariserade USA. Men där stannar också all sorts enighet.
–När det gäller andra frågor kvarstår den mycket starka splittringen, säger USA-forskaren Dag Blanck.

I ett sällsynt politiskt ögonblick i USA enades republikaner och demokrater i en applåd, till stöd för Ukraina. Bild från president Joe Bidens tal till nationen den 1 mars.

I ett sällsynt politiskt ögonblick i USA enades republikaner och demokrater i en applåd, till stöd för Ukraina. Bild från president Joe Bidens tal till nationen den 1 mars.

Foto: Sarahbeth Maney/AP/TT

USA2022-03-05 06:56

Under ett sällsynt ögonblick ställde sig republikaner och demokrater upp samtidigt under president Joe Bidens tal till nationen tidigare i veckan och applåderade sitt stöd till Ukraina. Det är en av få frågor, om inte den enda, där USA:s befolkning i stort stödjer Joe Bidens förda politik – även om det finns ett missnöje, inte minst från anhängare av den tidigare presidenten Donald Trump.

– Det brukar ju också vara så att i kristider sluter man upp kring den sittande presidenten eller regeringen. Det ser man även i andra länder, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.

– Men i det här fallet handlar det bara om Ukraina. När det gäller andra frågor kvarstår den mycket starka splittringen i landet, säger Blanck.

Spiller inte över

Det blodiga Ukrainakriget är dessutom, trots att det väckt stort engagemang, en utrikespolitisk fråga och det är inte troligt att enigheten som råder i Ukrainafrågan skulle spilla över till inrikesfrågor och i synnerhet ekonomin.

– Det är trots allt inte säkert att det bli en huvudfråga för många i USA, säger Merrick Tabor, amerikansk statsvetare vid Stockholms universitet.

– En annan sak är att det finns en enighet i att man är emot invasionen, men att man har olika uppfattningar om hur man möjligen hade kunnat förhindra det här, om man till exempel hade infört sanktioner tidigare.

Ekonomin knäckfråga

De sanktioner som Washington, tillsammans med EU och Storbritannien, infört mot Ryssland har redan fått konsekvenser för USA och spätt på de ekonomiska problem som fanns sedan tidigare. Det ger Republikanerna, som är i opposition, en fördel inför mellanårsvalet i höst då ledamöter till kongressen – representanthuset och senaten – ska väljas.

– Inflationen var hög redan när kriget började och de ekonomiska frågorna kommer säkert vara viktiga i mellanårsvalet i november, säger Blanck.

– Om de här sanktionerna och kriget leder till ytterligare ekonomisk turbulens så gynnar det inte Demokraterna.

Även om Republikanerna fortsatt står bakom sanktionerna kommer det inte vara något de manifesterar utåt, tror Tabor.

– Republikanerna kommer inte att visa någon större förståelse för hur sanktionerna har påverkat det ekonomiska utan hävda att det är Bidens fel oavsett invasionen.

"Behöver en nystart"

Joe Biden tampas med ett dalande stöd bland befolkningen, misslyckanden med att driva genom sin politik och har fortfarande det kaotiska utträdet i Afghanistan från förra sommaren hängande över sig. Han har dessutom inte lyckats ena landet, vilket var ett av de löften han gick till val på.

– Han behöver en nystart och komma in i en annan fas, säger Dag Blanck.

– Och det är klart att om kriget får ett lyckosamt slut eller om det uppfattas som att väst vinner, kan det säkert delvis gynna honom, säger Blanck.

Stödet för Joe Biden

Fram till sommaren 2021 hade president Joe Biden en majoritet av amerikanernas stöd.

I augusti 2021 tog talibanerna kontrollen över Afghanistan efter USA:s beslut att den militära insatsen i landet skulle avslutas. Stödet för Biden störtdök samma sommar och har legat lågt sedan dess.

Runt 54 procent är missnöjda med presidentens prestation, enligt en färsk sammanställning av flera olika mätningar från Real Clear Politics,

Stödet för president Biden ligger nu på runt 41 procent, vilket är ungefär lika högt som stödet för Donald Trump var hans sista dag som president – 20 januari 2021.

Källa: Real Clear Politics

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!