Av rapporten framgår också att alla massmord med extremism som motiv under 2022 var kopplade till högerextremism, speciellt till vitmakt-miljön.

Masskjutningen vid en mataffär i Buffalo i delstaten New York i maj, då tio människor dödades, samt dödsskjutningen av fem personer på en hbtq-klubb i Colorado Springs i Colorado i november, hör dit.

"Det är ingen överdrift att säga att vi lever i en tid av extremistiska massmord", står det i en rapport från ADL.

Sköt i höjden

Mellan två och sju massmord kopplade till extremism inträffade varje årtionde från 1970- och fram till 2 000-talet. Men på 2010-talet sköt antalet i höjden till 21. Trenden har sedan fortsatt med fem extremistdåd under 2021 och 2022.

Antalet offer har också blivit fler. Mellan 2010 och 2020 dog 164 människor i extremistrelaterade massmord, betydligt fler än under någon annan period med undantag för 1990-talet och bombdådet mot en federal byggnad i Oklahoma.

Hela 93 procent av dåden med extremistmotiv 2022 utfördes med skjutvapen. Inga poliser har dödats av extremister i fjol, för första gången sedan 2011, konstaterar rapportförfattarna också.

Vit högerextremism

Flera faktorer har samverkat till utvecklingen, enligt ADL. Dit hör Islamiska statens uppgång samt förespråkandet av våld i vitmakt-kretsar.

Allt eftersom terrorgruppen Islamiska staten tynar bort ökar troligen hotet från vita högerextremister, varnar organisationen.

– Vi kan inte bara stå handlingsförlamade och acceptera det här som den nya normen, säger organisationens vice ordförande Oren Segal.