I konfliktens ena ände står de konservativa som argumenterar för att det står i grundlagen att de lagstiftande församlingarna bestämmer USA:s vallagar och att domstolarna bryter mot lagen om de ändrar besluten.
I andra änden står mestadels demokrater, som anser att lagstiftarna enligt grundlagen har gett domstolarna i uppdrag att hålla en viss kontroll.
– Den amerikanska politiken är väldigt polariserad och det vi ser nu är att den amerikanska juridiken också blivit det. Båda sidor har skäl för sig och det är fascinerande hur olika uppfattning man kan ha om samma sak, säger juristen Fredrik Bergman, chef på Centrum för rättvisa och expert på amerikansk konstitutionell rätt.
"Värsta farhågan"
Bakom rättsfallet står en tvist i republikanskt styrda North Carolina om en nyritad karta över valdistrikt som förkastats av delstatens liberalt dominerade Högsta domstol för att vara medvetet upprättad i syfte att gynna det republikanska partiet – något som i USA kallas "gerrymandering".
I värsta fall skulle fallet, beroende på hur snävt HD i Washington DC tolkar frågan, enligt kritikerna kunna leda till att en demokratiskt vald president inte kan tillträda, i ett scenario där delstaternas elektorer ignorerar valresultatet och ger segern till sina egna kandidater. De 538 elektorerna är ett slags ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen, och som sedan formellt väljer presidenten.
– Det är den värsta farhågan om man utgår från vad som teoretiskt kan uppstå, säger Fredrik Bergman.
Rättsfallet, som kallas "Moore mot Harper", ligger i linje med den konservativa synen på hur USA bör styras och att makt ska flyttas från domstolarna till delstaterna – vilket bland annat skedde när HD rev upp fallet "Roe mot Wade" och därmed också aborträtten.
– Det som sker i HD måste man se som en motreaktion mot att man under lång tid upplevt att HD har varit väldigt liberalt präglad. Den konservativa kritiken riktar sig mot att man anser att liberala jurister missbrukat sin makt, säger Bergman.
– Men den konservativa agenda som vi ser drivas igenom nu tycker jag möjligtvis lite för snabbt rycker upp rättsfall som rotat sig i det amerikanska rättssystemet. Det finns en risk att legitimiteten för det amerikanska rättssystemet påverkas av de radikala besluten som har kommit från Högsta domstolen.
"Oroande utveckling"
HD har tidigare nekat att ta upp liknande fall. Men sedan den tidigare presidenten Donald Trump tillsatte tre domare har domstolen nu en stor konservativ majoritet som behandlat en rad kontroversiella fall de senaste veckorna – som att riva upp aborträtten, begränsa regeringens klimatarbete och utvidga vapenlagar.
Det talar för att HD kommer besluta att begränsa domstolarnas inflytande, enligt Bergman.
– Jag skulle bli förvånad om det inte blir så. Hur långt HD sedan är beredd att gå återstår att se, för det är rätt komplicerade frågor i det här målet.
– Då finns det en ökad risk för maktmissbruk och att sittande politiska majoriteter fattar beslut som missgynnar minoriteten. Generellt sett är det lite av en nedmontering av de juridiska rättssäkerhetsgarantierna och det är en oroande utveckling.
