Vill diska Trump – med hjälp av 150-årig lagtext

Lagtexten från 1866 förbjuder personer som stött ett uppror att ställa upp i val. Med stöd av det 14:e tillägget i USA:s grundlag försöker aktivister och jurister nu få till ett förbud för expresident Donald Trump att kandidera till Vita huset.

USA:s förre president Donald Trump, fotad på flygplatsen i Atlanta i Georgia, i slutet av augusti.

USA:s förre president Donald Trump, fotad på flygplatsen i Atlanta i Georgia, i slutet av augusti.

Foto: Alex Brandon/AP/TT

USA2023-09-08 06:14

– En mäktig argumentation. . . Min känsla är att det kommer att avgöras i domstolarna.

Virginias demokratiske senator, den tidigare vicepresidentkandidaten Tim Kaine, lät entusiastisk när han härom dagen pratade med tv-kanalen ABC om grundlagens förbud för upprorsmän att ställa upp i val.

Han är inte den ende. I politiska kretsar har den tredje sektionen i grundlagens 14:e tillägg varit en snackis alltsedan två juristprofessorer i mitten av augusti publicerade en vetenskaplig artikel om den. I texten argumenterar de för att tillägget diskvalificerar Donald Trump från att ställa upp i val, med hänvisning till hans försök att kullkasta valresultatet 2020.

Mot HD?

Det sällan använda 14:e tillägget skrevs 1866, kort efter att inbördeskriget tagit slut, och syftade bland annat till att hindra sydstatsföreträdare från att ta plats i USA:s kongress. I det står att den som varit delaktig i eller stött ett uppror – och som tidigare svurit att skydda konstitutionen – inte får ha ett offentligt ämbete, civilt eller militärt.

I Colorado har organisationen Crew (Citizens for Responsibility and Ethics in Washington) nu lämnat in en stämningsansökan i domstol. I den kräver de att Donald Trump förbjuds från att ställa upp i val i delstaten med hänvisning till 14:e tillägget.

Liknande försök har gjorts i andra delstater. Men frågorna är många. Vem avgör vad ett uppror är? Vem skulle införa ett sådant förbud? Och vore det inte bättre att låta väljarna avgöra?

Bedömare spår att frågan hamnar i Högsta domstolen – och det fort. I januari drar primärvalssäsongen igång och då måste det stå klart vilka namn som ska tryckas på valsedlarna.

Trumplägret: Absurt

Att stryka Donald Trumps namn från valsedlarna är naturligtvis en dröm för många demokrater – och även vissa republikaner. Trump leder stort i kampen om partiets presidentkandidatur. Men han har även åtalats för ett betydande antal brott och har minst fyra rättegångar framför sig.

I nuläget avfärdar expresidentens kampanj allt prat om 14:e tillägget som "absurt", rapporterar bland andra Axios. Trump själv hävdar, i strid med tiotals samstämmiga domstolsutslag, fortfarande att valfusk ägde rum 2020. Han anser inte heller att han gjorde fel när han beordrade Georgias valansvarige Brad Raffensperger att "hitta" de röster som krävdes för seger eller när hans anhängare stormade kongressen den 6 januari 2021.

Raffensperger å sin sida har sällat sig till lägret som gör tumme ner för försöken att diska Trump genom 14:e tillägget.

"Om en kandidat tas bort (från valsedeln) kommer det att stärka känslorna hos dem som ser systemet som riggat och korrupt", skriver han i The Wall Street Journal.

Anhängare till expresident Donald Trump demonstrerar utanför Högsta domstolen i Washington DC. Bilden togs tidigare i år, på årsdagen av stormningen av kongressen den 6 januari.
Anhängare till expresident Donald Trump demonstrerar utanför Högsta domstolen i Washington DC. Bilden togs tidigare i år, på årsdagen av stormningen av kongressen den 6 januari.
Fakta: Stödet för Donald Trump

Expresident Donald Trump har i år åtalats fyra gånger för brott. Han leder ändå stort i opinionsmätningarna om vem republikanska väljare vill se som partiets presidentkandidat inför valet 2024.

I nuläget har Trump ett stöd på 53,6 procent, enligt en sammanställning av tio nationella mätningar som oberoende Real Clear Politics gjort.

På andra plats, nästan 40 procentenheter efter, kommer Floridaguvernören Ron DeSantis med ett stöd på 14,9 procent. På tredje plats ligger entreprenören Vivek Ramaswamy som 6,8 procent vill se som presidentkandidat.

Donald Trump leder även i de viktiga primärvalsdelstaterna Iowa och New Hampshire.

Källa: Real Clear Politics


Fakta: Stormningen av USA:s kongress

Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

"Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!