Ellsberg läckte en samling hemliga dokument, "Pentagon papers", som rörde USA:s del i Vietnamkriget, och vars avslöjanden kom att vända opinionen i USA om kriget.

Dokumenten publicerades i New York Times 1971 och fick enormt genomslag. Avslöjandena kom att, tillsammans med Watergateskandalen, underminera Richard Nixons presidentskap.

Sammanlagt rörde det sig om omkring 7 000 dokument. Ellsberg åtalades för spioneri och riskerade livstids fängelse. Han gick under jord när tidningen började att publicera dokumenten, men hans identitet röjdes snart. Publiceringen förbjöds efter krav från USA:s regering, men Högsta domstolen hävde förbudet.

Åtalet mot Daniel Ellsberg ogillades i domstol.

Före detta militär

Ellsberg hade själv tjänstgjort direkt under försvarsminister Robert McNamara och arbetade för amerikanska utrikesdepartementet i Vietnam under 1960-talet. – erfarenheter som han hänvisade till vid avslöjandena. Ellsberg hade också en bakgrund som militär inom amerikanska marinkåren.

Ellsberg som person blev, delvis mot sin egen vilja, en offentlig person. Hans solida akademiska bakgrund, med en doktorstitel från Harvard University i ekonomi, gjorde honom till en inflytelserik debattör och analytiker.

Han fortsatte efter avslöjandena att granska och kritisera amerikansk militär närvaro i krigsområden.

Fick Palmepriset

Han har offentligt stöttat flera personer som valt att avslöja hemliga dokument från bland annat USA:s försvarsdepartement Pentagon. Ellsberg var också ledande i den globala kritiken mot kärnvapenstaters upprustning.

Ellsberg mottog 2018 års Olof Palmepris "för sin djupa humanism och sitt storartade mod."

Daniel Ellsberg blev 92 år.