Vita huset kritiserar "oförklarlig" vändning

Den amerikanske senatorn Joe Manchin, som är demokrat, säger att han kommer att rösta emot president Joe Bidens "mjuka" reformpaket. En "plötslig och oförklarlig" vändning, enligt Vita huset.

Joe Manchin, demokratisk senator för West Virginia.

Joe Manchin, demokratisk senator för West Virginia.

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

USA2021-12-19 16:22

Vita husets pressekreterare Jen Psaki säger i ett kritiskt uttalande att Manchins utspel går emot vad han tidigare har lovat.

– Vi kommer att fortsätta pressa honom för att se om vi kan få honom att återigen ändra sig, uppfylla sin åtaganden och stå för sitt sitt ord, säger Psaki.

Nya försök kommer att göras efter årsskiftet, säger hon.

"Måste säga nej"

Reformpaketet – som har förhandlats ned till ungefär 1 800 miljarder dollar, hälften av det ursprungliga värdet – har fått namnet "Build back better" och innehåller bland annat klimatsatsningar, allmän förskola, sociala satsningar och viss betald sjukledighet.

– Jag kan inte rösta för det här lagförslaget, säger West Virginia-senatorn Manchin till Fox News och fortsätter:

– Jag har försökt så mycket jag bara kan. Jag kan inte göra det. Jag måste säga nej till det här förslaget.

Manchin säger till Fox News att hans beslut grundas i rädsla för växande inflation och statsskuld samt hotet från smittspridningen av covid-19 i och med omikronvarianten.

Hänger på senaten

Reformpaketet har redan fått grönt ljus i representanthuset, underhuset i den amerikanska kongressen. Därför hänger det på senaten, överhuset, där mandatfördelningen mellan Demokraterna och Republikanerna är 50–50.

Men då vicepresidenten, demokraten Kamala Harris, har utslagsrösten vid oavgjorda omröstningar har demokraterna i teorin majoritet.

Manchin och en annan högerlutande demokratisk senator, Kyrsten Sinema från Arizona, har inte följt partilinjen och kan därför agera tungan på vågen. Det "mjuka" paketet har främst bantats för att blidka Manchin och Sinema.

Tufft för Biden

Arbetet med att få igenom sina reformer i kongressen har varit en smal balansgång för president Biden. Inte minst då han även stötte på patrull från vänsterhåll.

Vänsterlutande demokrater i representanthuset hotade med att rösta nej till Bidens "hårda" paket med infrastruktursatsningar om han inte levererade rejäla satsningar i det "mjuka" paketet. I slutändan, i november, röstades det "hårda" paketet igenom ändå – med stöd av båda partierna.

Manchins beslut är en tuff motgång för Biden, som har investerat mycket politiskt kapital i sina försök att få igenom satsningarna.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.

Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I det demokratledda representanthuset sitter i nuläget 220 demokrater och 212 republikaner. Tre platser är vakanta. Talman Nancy Pelosi leder arbetet.

I senaten har Republikanerna och Demokraterna 50 ledamöter vardera. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna styr även där. Majoritetsledare är New Yorkdemokraten Chuck Schumer.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källa: USA:s kongress, House press gallery

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!