Kinas och Rysslands presidenter Xi Jinping och Vladimir Putin ses på den asiatiska samarbetsorganisationen SCO:s toppmöte som inleds i Uzbekistan på torsdagen. Det är den första utlandsresan som Xi gör sedan början av covidpandemin.
Senast de två träffades var den 4 februari i år, knappt tre veckor innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Vid det mötet talade ledarna om ett partnerskap "utan gränser".
Har inte fördömt
Xi har sagt sig ha förståelse för Rysslands agerande i Ukraina och har hittills inte fördömt den ryska invasionen. Men landet hade antagligen inte räknat med den senaste tidens ryska motgångar i Charkivregionen.
– Jag tror nog att kineserna hade förväntat sig ett annat utfall rent militärt. Man har haft respekt för ryssarnas militära förmåga, och det har ju inte gått alls som man har tänkt sig. Så från Kina vill man nog ta reda på vad som händer, säger Christopher Weidacher Hsiung, säkerhetspolitisk analytiker med inriktning mot Kina, med fokus på bland annat Kina-Ryssland-relationen, vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Det är oklart om det kommer några uttalanden eller någon annan form av uppgifter om vad de två stormaktsledarna talat om under det väntade enskilda mötet.
Förbättrats gradvis
Relationen mellan Kina och Ryssland har sedan kalla krigets slut förbättrats gradvis, vilket blev ännu tydligare med det stora gemensamma samarbetsprogrammet som kungjordes vid mötet i februari. Länderna har bland annat ett omfattande säkerhetssamarbete med gemensamma militärövningar och Kina importerar mycket olja och gas från Ryssland, en import som har ökat rejält den senaste tiden.
Kina och Ryssland är grannar, båda är stormakter och handeln dem emellan är stor. De står också på samma sida när det gäller synen på USA, som ses som ett hot mot deras egna intressen.
– Man ser USA och väst i vid bemärkelse som en utmaning av det egna politiska styrelseskicket och dess legitimitet. Och det har växt sig starkare på senare år, den gemensamma hotbilden från USA, som gör att kineserna och ryssarna står på samma sida i den här stormaktskampen, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Samtidigt vill Kina behålla sina ekonomiska band till Europa och USA, som är viktiga för landets ekonomi. I den bemärkelsen kan det ses som en balansgång att kopplas samman med Ryssland.
Motvikt mot USA
En utdragen lågintensiv konflikt i Europa skulle kunna gynna Peking, eftersom USA i så fall måste hantera situationen i Europa och samtidigt Kina – som enligt USA är den största säkerhetspolitiska utmaningen på sikt.
– Men ett Ryssland som är alltför svagt skulle också innebära konsekvenser för kineserna, för de har ju satsat på Ryssland som sin partner i kampen mot USA. Tappar man den partnern, eller om den blir kraftigt försvagad, kan det bli problem för kineserna i konkurrenssituationen med amerikanerna, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Bland den regionala institutionen SCO:s medlemsländer finns en förhoppning om att den ska kunna fungera som en motvikt mot västcentrerade internationella organisationer.
– - För Kina och Ryssland handlar det om att de centralasiatiska staterna ska skapa någon slags stabilitet, att regionen inte blir instabil, för det slår tillbaka på Kina och Ryssland själva.