De första timmarna Àr avgörande i rÀddningsarbetet. Allt eftersom tiden gÄr sÄ försvinner tyvÀrr möjligheten att hitta mÀnniskor vid liv ganska snabbt, enligt Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin pÄ Karolinska institutet i Solna.
De drabbade omrÄdena i Turkiet och Syrien brottas dessutom med kyla som i det hÀr lÀget blir ett allvarligt problem.
ââI början fĂ„r man loss hundratals och sedan gĂ„r det ner till tiotals och efter tolv timmar Ă€r det enstaka man fĂ„r loss ur rasmassorna, sĂ€ger han till TT.
"MĂ„nga skadade"
Att jordbÀvningen skedde under natten nÀr mÀnniskor troligtvis sov ökar risken för att mÄnga inte hann ut och dÀrmed ligger begravda i rasmassorna.
Och Johan von Schreeb uppskattar att antalet dödsoffer kan komma att stiga till 10 000â15 000, sĂ€ger han till SVT.
von Schreeb, som jobbat i flera katastrofer de senaste decennierna, menar att det som skiljer jordbÀvningar frÄn andra naturkatastrofer Àr det stora antalet skadade personer.
ââJordbĂ€vningar Ă€r speciella pĂ„ det sĂ€ttet. Framför allt handlar det om brutna ben och inte som i exempelvis Ukraina dĂ€r det ofta handlar om skottskador. Benbrott behöver omhĂ€ndertas men man blöder inte pĂ„ samma sĂ€tt och det Ă€r dĂ€rmed inte lika akut. DĂ€remot krĂ€ver benbrott mycket resurser och det kan ta tid innan folk Ă€r pĂ„ fötter igen.
Han noterar att Turkiet har en viss vana att hantera den hÀr typen av katastrofer och att landet Àr utrustat med exempelvis fÀltsjukhus. VÀrre Àr det med Syrien.
ââInformationsgapet Ă€r ett stort problem just nu. Vi vet inte riktigt hur det ser ut i de drabbade omrĂ„dena, framför allt inte i Syrien. Det kan finnas byar dĂ€r mobiltelefonnĂ€t kollapsat och dĂ€r man inte fĂ„r ut nĂ„gon information över huvud taget. Syrien Ă€r dessutom ett konfliktomrĂ„de, sĂ€ger han och konstaterar att det försvĂ„rar möjligheten att skicka dit hjĂ€lpinsatser.
"SvÄrt att förestÀlla sig"
Johan von Schreeb Äkte till Haiti med LÀkare utan grÀnser efter den förödande jordbÀvningen 2010. Det gjorde Àven sjuksköterskan Katrin Kisswani.
Skalvet raserade stora delar huvudstaden Port-au-Prince och Kisswani kan se vissa likheter med den jordbÀvning som nu drabbat Turkiet och Syrien: stÀder med mycket folk och mycket infrastruktur.
ââDet som möter en i ett sĂ„dant hĂ€r omrĂ„de Ă€r en kollaps av byggnader. Har man inte sett det innan Ă€r det svĂ„rt att förestĂ€lla sig, sĂ€ger hon.
För vĂ„rden handlar det om att prioritera och se till att man hela tiden fĂ„r in nytt sjukvĂ„rdsmaterial â förrĂ„den sinar snabbt med mĂ„nga skadade samtidigt. Sjukhus och vĂ„rdinrĂ€ttningar kan Ă€ven ha tagit stor skada av skalvet, och dessutom kan mĂ„nga sjukvĂ„rdsanstĂ€llda ha drabbats.
Nu handlar det mesta om att rÀdda liv. NÀr den mest akuta fasen sedan lagt sig mÄste man se till grundlÀggande behov som mat, vatten och tak över huvudet.
ââMĂ„nga har förlorat sina hem och infrastruktur Ă€r mer eller mindre förstörd. MĂ€nniskor som förlorat allt behöver ocksĂ„ allt för att överleva, sĂ€ger Katrin Kisswani.