Effekterna av La Niña, som bland annat innefattar storskalig kylning av havsytan, har förstärkts i östra och centrala Stilla havet i höjd med ekvatorn, enligt FN:s meteorologiska organisation (WMO). Det långvariga fenomenet som märks av i dag började redan i september 2020.

– Det är exceptionellt att ha tre år i rad med La Niña-händelser. Dess kylande effekt bromsar tillfälligt ökningen av de globala temperaturerna, men det kommer inte att stoppa eller vända den långsiktiga uppvärmningstrenden, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

La Niña kan kyla delar av Stilla havet, påverka vädret i hela världen och leder ofta till fler orkaner på Atlanten och mindre regn och fler skogsbränder i västra USA. Fenomenet brukar kopplas ihop med regnigare väder i vissa delar av världen och är ett omvänt väderfenomen jämfört med mer kända El Niño, som som kan leda till höjda temperaturer.

I normala fall brukar La Niña inträffa vartannat till vart sjunde år. Den senaste La Niña, som var kort och relativt svag, började utvecklas i november 2017 och tog slut i april 2018.