I april ledde omfattande skyfall i Sydafrika till att stora lermassor vällde fram och sköljde bort hus och människor. Över 1 300 människor har hittills omkommit i monsunregnen i Pakistan som lagt nära en tredjedel av landet under vatten. Landet har liksom Indien haft osedvanligt intensiva perioder med över 40 grader i skuggan. I Spanien har liknande temperaturer bidragit till skogsbränder som eldhärjat mer än 200 000 hektar under året.
Bara i år visar TT:s genomgång på över 100 händelser där extrema väderlekar har orsakat död eller skador på människor och samhällen. Och de blir fler.
– Pratar vi om värmeböljor och kraftiga skyfall så ökar de globalt, säger Gabriele Messori som forskar om extremväder vid Uppsala universitet.
Flera områden drabbas samtidigt
Definitionen av vad som är en extrem väderhändelse beror på i vilket sammanhang man pratar om dem. Meteorologiska institut som SMHI har numeriska trösklar, till exempel en viss temperatur ett antal dygn som räknas som värmebölja eller en mängd nederbörd som klassas som skyfall. Försäkringsbolag ser till hur stora kostnader som förknippas med förstörelsen efter en väderhändelse.
Den som upplever att många regioner drabbas av värmeböljor samtidigt har rätt. Det beror på att vädret orsakas av stora atmosfäriska rörelser som sträcker sig över tusentals kilometer.
– Det är det vi har sett under sommaren till exempel när vi hade synkroniserade värmeböljor i regioner som ligger långt från varandra. Under vinterhalvåret kan samma atmosfäriska rörelser som ger kraftiga köldknäppar i USA orsaka blött väder och kraftiga vindar i Europa.
De omfattande skyfallen i april är ett av de exempel på extrema väderhändelser som enligt det globala forskningsnätverket World Weather Attribution har orsakats av klimatförändringarna.
Det går inte att säga att alla typer av extrema väder beror på klimatförändringar men forskarna är ense om att de till exempel gör att värmeböljorna blir längre och varmare. Det är alltså inte en slump.
– Men det är svårt att veta exakt i vilka regioner extrema väderhändelser har ökat mest. De områden som det rapporteras om i medier och vetenskapliga tidskrifter inträffar framför allt i högutvecklade länder eller tätbefolkade områden, säger Gabriele Messori.
Måste ta varningar på allvar
Värmeböljor är exempel på händelser som är storskaliga och lättare att upptäcka med data från till exempel satelliter. Mer småskaliga extrema händelser som kraftig nederbörd kan vara mycket svårare att mäta i glesbefolkade områden i utvecklingsländer.
Att tekniken och beräkningsmodellerna har blivit mycket bättre de senaste åren gör att människan nu är mycket bättre på att förutspå väder, inklusive de extrema händelserna. Men det kräver att vi använder dem på rätt sätt och tar till oss dem.
– Översvämningarna i Tyskland förra sommaren kom som en chock för både befolkning och beslutsfattare trots prognoser och varningar. Det var som att man inte tog till sig dem och inte förberedde sig, säger Gabriele Messori.
Enligt honom har forskningen olika framtidsscenarier.
– De olika scenarierna är relaterade till våra utsläpp av växthusgaser. Ett framtidsscenario är att vi i Norden riskerar att få ett helt annat klimat, extrema värmeböljor och häftig nederbörd, liknande Sydeuropa.