Al-Raisi är chef för Förenade arabemiratens säkerhetstjänst. I fjol varnade människorättsgruppen Human Rights Watch (HRW) tillsammans med en rad andra organisationer för att den emiratiske generalen är "en del av en säkerhetsapparat som fortsätter att ha fredliga kritiker som måltavla".

Han anklagas bland annat för tortyr i samband med fängslandet av regimkritikern Ahmed Mansoor, som uppges ha suttit inlåst i en fyra kvadratmeter stor cell utan madrass sedan 2017.

Svensk aktivist: En skam

Även en annan utnämning till Interpoltoppen har väckt negativ uppmärksamhet. Kinesen Hu Binchen tar plats i ledningen, något den svenske aktivisten och grundaren av organisationen Safeguard Defenders Peter Dahlin kallar en skam och jämför med att sätta en räv att vakta hönsgården.

För tre år sedan greps den kinesiske dåvarande Interpolchefen Meng Hongwei under en resa till Peking, och dömdes därefter till ett långt fängelsestraff för mutbrott.

Kina har fått hård kritik från omvärlden för brutala förföljelser av uigurer och andra minoriteter i regionen Xinjiang, som vissa bedömare anser är ett folkmord.

Frikostiga donationer

Posten som Interpolordförande är mestadels symbolisk, och tillsätts genom en omröstning i årsmötet som den här gången hålls i turkiska Istanbul. Cirka 470 polischefer, ministrar och andra representanter från fler än 160 av medlemsorganisationens 195 länder finns på plats.

Al-Raisis kandidatur kommer efter flera års frikostiga donationer från den emiratiska regimen – 2017 gav landet motsvarande runt en halv miljard kronor till Interpol, nästan tre fjärdedelar av det belopp som de 195 medlemsländerna gav tillsammans 2020.

Förenade arabemiraten har sedan tidigare anklagats för att förfölja politiska motståndare genom Interpols verktyg för att efterlysa brottslingar.