Det börjar vid det här laget bli en vana när fjolårets klimat ska summeras globalt. De extrema väderförhållandena har blivit en allt vanligare syn på många håll, och 2022 visade sig inte vara något undantag.
Enligt statistik från EU:s miljöövervakningsprogram Copernicus (C3S) var 2022 det femte varmaste året någonsin. Samtliga övriga toppnoteringar ligger i närtid och faktum är att de senaste åtta åren har varit de åtta varmaste som uppmätts.
När det gäller Europa är det sommarmånaderna som främst sticker ut. Sommaren 2022 var den hetaste någonsin och som allra tydligast var det på kontinentens västra delar.
I juli noterades ett nytt värmerekord i Storbritannien när termometern för första gången steg över 40 grader. Hettan nådde även till Sverige där det på många håll varmare än vanligt, framför allt i Målilla. Smålandsorten uppmätte en julidag hela 37,2 grader – den högsta temperaturen i Sverige på 75 år.
Hettan kombinerad med avsaknaden av nederbörd bidrog starkt till att länder som Frankrike, Spanien, Tyskland och Slovenien drabbades av de värsta skogsbränderna på årtionden.
Sett till hela året var 2022 det näst varmaste Europa upplevt, enbart slaget av rekordåret 2020.
Extremtorrt och extremblött
På andra håll i världen har många människor upplevt det varmaste året någonsin. I delar av Mellanöstern, Centralasien, Kina, Nya Zeeland, nordvästra Afrika och Afrikas horn har man lagt ett rekordvarmt år bakom sig.
Följderna av extremvädret har varit förödande. Som kanske allra tydligast exemplifierat på Afrikas horn, där den numera vanligt förekommande torkan under sommaren var den värsta på 40 år, något som försatt många miljoner fler människor i hungersnöd.
Det andra exemplet är från Pakistan. Under sommarens monsunperiod föll det fyra gånger så mycket regn som normalt och så mycket som en en tredjedel av landet hamnade under vatten.
Över 1 700 människor dog och omkring 33 miljoner människor drabbades av de svåra översvämningarna, som på många håll ännu inte sjunkit tillbaka.
"2022 var ännu ett år av extremt klimat över hela Europa och globalt. Dessa händelser visar att vi redan upplever de förödande konsekvenserna av den globala uppvärmningen", säger Samantha Burgess, biträdande chef för C3S, i en kommentar.
Växthusgaser ökar
För att undvika de värsta konsekvenserna krävs det att utsläppen i världen minskar – och det snabbt, hävdar Burgess.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen under 2 grader, allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.
Sett till hela 2022 var medeltemperaturen 0,3 grader än genomsnittet de senaste 30 åren. Jämfört med förindustriell tid, 1850–1900, var fjolåret 1,2 grader varmare.
Trots varningarna och de brådskande tiderna syns dock ännu ingen ljusning i sikte när det gäller utsläppen av växthusgaser. Enligt Copernicus preliminära data ökar mängden av både koldioxid och metangas i atmosfären. Koncentrationerna var under 2022 de högsta som uppmätts.
"Växthusgaser, inklusive koldioxid och metan, är de främsta drivkrafterna till klimatförändringarna och vi kan se från vår övervakning att koncentrationerna i atmosfären fortsätter att öka utan tecken på att avta", säger Vincent-Henri Peuch, chef för EU:s satellitövervakningstjänst Copernicus Atmosphere Monitoring Service, i ett pressmeddelande.