Forskare har haft tillgång till dokumenten, som kronologiskt sträcker sig tillbaka till "inledningen av det nazistiska och fascistiska förföljelsen", sedan 2020, säger Vatikanstatens Paul Richard Gallagher, som i praktiken fungerar som utrikesminister, i ett uttalande.
Det är på den nuvarande påven Franciskus begäran som dokumenten nu offentliggörs, fortsätter uttalandet.
Bland de 2 700 dokumenten finns brev om visum, pass och asyl – men också rop på hjälp som skickats från människor i koncentrationsläger.
Det här kommer att "hjälpa ättlingarna till dem som sökte hjälp att finna spår av sina nära och kära var i världen de än befinner sig", säger Gallagher i uttalandet.
Den historiska domen mot Pius XII, som var påve 1939–1958, har från vissa håll varit hård. Han har kritiserats för att inte ha gjort tillräckligt för att skydda Europas judar under Förintelsen, då sex miljoner judar mördades.
Andra, inte minst Vatikanen själva, menar att han arbetade i det tysta och försökte hjälpa genom diplomati.
Påve Franciskus har under sin tid som den högste katolske ledaren tryckt på vikten av transparens inom kyrkan.
– Kyrkan är inte rädd för historien, sade Franciskus 2019.
Vanligtvis dröjer det 70 år efter en påves död innan deras arkiv öppnas för forskare. Påve Pius XII gick ur tiden för 62 år sedan.