ICC går vidare med Venezuela

Den internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) kommer att utreda om det skedde några övertramp när myndigheterna i Venezuela slog ned de omfattande protesterna i landet år 2017.

Venezuelas president Nicolás Maduro förbinder sig att låta ICC utreda vad som skedde under maktkampen i landet 2017. Arkivbild.

Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Venezuela2021-11-03 22:35

TT-AFP-EFE

En preliminär utredning av skeendena under den politiska krisen i landet inleddes redan 2018 och ICC beslutar att gå vidare med en fullskalig utredning.

ICC:s chefsåklagare Karim Khan och Venezuelas styrande socialistledare Nicolás Maduro har träffats och skrivit under ett dokument som ger ICC mandat att genomföra utredningen.

– Som stat respekterar vi hans beslut, även om vi inte delar det, säger Maduro.

När ICC tog beslut om den preliminära utredningen pekade den dåvarande chefsåklagaren Fatou Bensouda på uppgifter om att Venezuelas statliga säkerhetsstyrkor använt övervåld och gripit tusentals personer i samband med protesterna.

Maduro och Khan understryker att det i detta skede inte finns några specifika misstänkta.

– När vi går in i denna nya fas vill jag be alla att ge min stab utrymme att kunna göra sitt arbete, säger Karim Khan.

USA ställde sig bakom den oppositionelle frontfiguren Juan Guaidó vid oroligheterna 2017. Ryssland och Kina ställde sig bakom Maduro. Ingen av dessa tre stormakter är ansluten till ICC.

Bakgrund: Makten i Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om