Arenavaccinationer i fransk coronakamp

Landets främsta idrottsarenor tas till hjälp när Frankrike ska försöka få fart på vaccinationerna mot covid-19. Resultaten kan få stor betydelse för upptakten till nästa års presidentval.

Fransk väntan på covid-19-vaccinering inne på Stade de France i norra Paris.

Fransk väntan på covid-19-vaccinering inne på Stade de France i norra Paris.

Foto: Thomas Samson/AP/TT

Vetenskap & teknologi2021-04-08 15:03

Det har varit ett ödsligt år på Stade de France i Saint-Denis i norra Paris. Visserligen har gräsmattan använts för landskamper i såväl fotboll som rugby under coronapandemin – men bara utan publik.

När TT var på plats för Nations League-fotboll mellan Frankrike och Sverige i november var det ljudet från bilarna på motorvägen intill som dominerade, snarare än blåklädda fans på fullsatta läktare.

Men nu är en ändring på gång. Nu ringlar köerna långa runt arenan när tusentals tagit sig hit för att bli vaccinerade mot covid-19.

– Vad vi kan göra här, genom att mobilisera det här vaccinationscentret, är att påskynda återkomsten till ett normalt liv, säger Pierre Coppey från ett av de bolag som äger arenan, till nyhetsbyrån Reuters.

Utegångsförbud

Målet är att kunna vaccinera 10 000 personer i veckan på Stade de France. Liknande projekt finns även på andra storarenor i Marseille och Lyon.

Behovet är skriande. Frankrike genomgår för närvarande sin tredje stora coronavåg. Antalet fall har ökat under de senaste veckorna och nya kraftiga restriktioner har införts – inklusive ett utegångsförbud mellan klockan 19 och 06 varje dygn.

Ändå har Frankrike till sist kommit i gång ganska bra med sin vaccinationskampanj. Drygt 18 procent av fransmännen över 18 år har fått åtminstone en första vaccindos, jämfört med EU-genomsnittet på 16 procent.

I absoluta tal har 13,2 miljoner doser getts, klart näst mest i EU efter Tyskland.

Valkamp väntar

Coronautvecklingen följs noga av de politiska analytikerna.

Om nästan exakt ett år, i april 2022, går Frankrike till val igen för att utse statschef för de kommande fem åren.

Just nu tyder det mesta på en upprepning av striden 2017, då förre ekonomiministern Emmanuel Macron ställdes mot högernationalisten Marine Le Pen i en avgörande slutrunda.

Då vann Macron enkelt, med 66 procent mot 34. Nu talar opinionsmätningarna för en betydligt jämnare strid. Macron är fortfarande favorit till att få en andra mandatperiod, men nu bara med siffrorna 53-47, eller rentav 52-48.

Dags för Le Pen?

Mycket hänger på hur pandemin hanteras och vad den får för konsekvenser för Macrons löften om att modernisera landet.

– Risken är att 2022 blir året då fransmännen säger "Vi har prövat allt, nu måste vi ge henne (Le Pen) chansen", sade en av Macrons ministrar anonymt till nyhetssajten Politico i februari.

Å andra sidan kan Macron hoppas på samma utveckling som i Storbritannien, där premiärminister Boris Johnson fått se sina opinionssiffror stiga kraftigt, när väl sjukdomsfallen börjat minska rejält och vaccineringarna ökat.

Till det läget har Frankrike fortfarande en bit kvar.

– Alla måste bli vaccinerade, även de unga. Men man får intrycket av att det inte går framåt, säger Isabelle Duval, en av de nyvaccinerade på Stade de France, till nyhetsbyrån AFP.

Fakta: Coronaläget i Frankrike

Fram till och med torsdagen hade Frankrike registrerat totalt 4,8 miljoner covid-19-fall sedan pandemin inleddes i fjol. 97 722 invånare har avlidit i sjukdomen. Inom EU har endast Italien fler döda i covid-19.

Antalet nya fall per 100 000 invånare låg på 802 för vecka 12-13 i år. Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma tvåveckorssiffra för vecka 11-12. För tillfället är Frankrike femte värst drabbat i EU när det gäller nya fall, endast slaget av Ungern, Estland, Polen och Tjeckien.

Totalt har 13,2 miljoner vaccindoser getts i Frankrike.

Källor: Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, nyhetssajten Politico Europe.


Fakta: Smittspridningen i EU

Här är de länder i EU där spridningen av covid-19 just nu är störst, räknat i antal nya fall per 100 000 invånare under de senaste två veckorna:

1) Ungern: 1 118 (-7 procent jämfört med veckan innan)

2) Estland: 1 007 (-26 procent)

3) Polen: 989 (+7 procent)

4) Tjeckien: 809 (-24 procent)

5) Frankrike: 802 (+14 procent)

6) Sverige: 739 (+8 procent)

...

25) Finland: 139 (-16 procent)

26) Danmark: 129 (-1 procent)

Siffrorna gäller vecka 12 och vecka 13.

Efter en lång tid med ökning i nästan alla länder börjar nu siffrorna se bättre ut, med en minskning i 12 av 27 EU-länder.

De snabbaste ökningarna redovisas just nu i Kroatien (+37 procent), Litauen (+25) och Grekland (+16).

Källa: ECDC

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!