Jair Bolsonaro har skakat om i regeringen och sex ministrar har fått gå, bland dem försvarsministern Fernando Azevedo e Silva. Därefter avgick tre försvarstoppar: högsta befälhavarna inom flottan, armén och flygvapnet.
Ett bakslag för presidenten, konstaterar Brasilienkännaren Torsten Wetterblad, tidigare knuten till Latinamerikainstitutet vid Stockholms Universitet.
– Det finns olika uppfattningar om den före detta försvarsministern fick sparken eller sade upp sig, eller om det skedde samtidigt. Hursomhelst var han inte beredd på att ställa upp på det som Bolsonaro ville göra, säger han.
"Drog en gräns"
Gränsen gick vid att sätta in försvarsmakten mot de delstater och delstatsguvernörer som vill införa skyddsåtgärder mot smittspridning av coronaviruset, som Bolsonaro själv är motståndare till.
– Det var de inte beredda att gå med på. Då drog de en gräns: hit men inte längre. De vill inte att försvarsmakten blir hans politiska verktyg och det är ett stort bakslag för Bolsonaro.
Kopplingen till försvarsmakten är en del av Jair Bolsonaros politiska dna. Han är själv ex-militär och har sedan han tog makten omringat sig av militärer. Men helt förenliga är de två parterna inte numera. Under sin valkampanj 2018 lovade Bolsonaro en stor mängd privatiseringar.
– En del av de privatiseringar som Bolsonaro vill göra har den högsta militärledningen markerat en gräns mot, säger Torsten Wetterblad.
Skadat chanserna
Han tror att den politiska allians som Jair Bolsonaro har byggt med partierna i mitten och till höger, som kallas "O Centrão" (centern), börjar falla isär.
– Nu händer saker man kan tolka som tecken på att den politiska mitten inte är beredd att svälja allt som Bolsonaro gör, utan ställer motkrav för sitt stöd. Hittills har dessa partier inte ställt upp bakom kravet som oppositionspartierna drivit sedan länge att starta en riksrättsprocess mot Bolsonaro för hans misskötsel av pandemin. Nu skulle några av dessa partier kanske kunna byta uppfattning, säger Torsten Wetterblad.
TT: Har det här skadat Bolsonaros chanser i valet nästa år?
– Det har det gjort, ingen tvekan. Det stora problemet för den politiska oppositionen har varit att den är väldigt splittrad. Det finns olika kandidater som har trätt fram, men man har inte lyckats enas om vem det ska vara.
Hårt drabbat
Coronapandemin har inte bara lett till skyhöga dödssiffror i Brasilien, även ekonomin har drabbats hårt. Dessutom visar den senast tillgängliga statistiken att arbetslösheten i januari låg på 14,2 procent – bara 0,4 procentenheter från rekordnoteringen i september förra året.
En situation som kan kosta Jair Bolsonaro i längden.
– Frågan är om inte de här sakerna tillsammans kan leda fram till att hans politiska bana tar slut, eller i alla fall att hans möjligheter att bli omvald minskas, säger Torsten Wetterblad.