Förvirring i Norge efter EMA-besked

På norska Läkemedelsverket råder besvikelse efter Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) klartecken för Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Norge, ett av de länder som rapporterat in dödsfall i anslutning till vaccinering, hade hoppats att EMA skulle slå fast ett samband.

Audun Hågå, direktör på norska Läkemedelsverket.

Audun Hågå, direktör på norska Läkemedelsverket.

Foto: Berit Roald/NTB/TT

Vetenskap & teknologi2021-03-19 14:11

– Vår representant hade nog önskat att man skulle gå längre, och att det här skulle tas upp som en biverkning. Men det här är som sagt ett löpande arbete. Sista ordet är inte nödvändigtvis sagt, och det kan hända saker framöver, säger direktör Audun Hågå.

En kvinna anställd i norska sjukvården, under 50 år gammal, avled nyligen efter en blodpropp i hjärnan, kort efter det att hon fått Astra Zenecas vaccin. Ytterligare minst tre personer har fått läggas in på sjukhus i landet på grund av blodproppar i nära anslutning till att de vaccinerats, något som fick Norge att pausa användandet.

EMA: Är säkert

I torsdags slog EMA fast att Astra Zenecas vaccin är säkert, efter att ha granskat en rad rapporter från flera länder om möjliga allvarliga biverkningar hos personer som fått det.

EMA säger i sitt beslut att ett samband inte kan uteslutas, men att de positiva sidorna väger tyngre än riskerna.

Reserverade sig

– Det vi kanske hade önskat mot bakgrund av det vi ser här i Norge är att man kunde säga att det kan faktiskt vara så att det vi ser här är ett samband med vaccineringen. Alltså att man vågar börja dra möjliga kopplingar till vaccinet, i stället för att bara säga "det här har vi observerat", säger Hågå.

Norges representant reserverade sig mot beslutet att inte ta med den särskilda typen av blodpropp på listan över möjliga biverkningar, enligt tidningen VG.

Bakgrund: Fyra godkända vaccin

Hittills är fyra vacciner mot covid-19 godkända i EU och därmed även i Sverige.

Dessa vacciner kommer från Pfizer-Biontech, Moderna, Astra Zeneca samt Janssen, som ägs av Johnson & Johnson.

Till skillnad vaccinen från Pfizer-Biontech och Moderna är Astra Zenecas inte ett så kallat mRNA-vaccin.

I stället bygger tekniken på att en del av virusets arvsmassa förs in i cellen med hjälp av ett inaktiverat förkylningsvirus.

Denna teknik påminner om den som används för Janssens vaccin som även det är ett så kallat vektorbaserat vaccin som använder ett genetiskt modifierat adenovirus för att föra in den genetiska koden för spike-proteinet i cellen.

Källa: Internetmedicin, med flera

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!