Formellt beslut om vilket klimatmål som EU ska informera FN om togs vid torsdagens miljöministermöte i Bryssel.

– Det är oerhört viktigt att EU fortsätter att visa globalt ledarskap, konstaterar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) på väg in till mötet.

För en vecka sedan enades EU:s stats- och regeringschefer om att minska utsläppen av växthusgaser till år 2030 med "minst 55 procent" jämfört med nivåerna 1990.

"Bottenplatta"

Sverige hade gärna velat ha en ännu högre siffra, men har accepterat den nuvarande, i hopp om att kunna pressa på om andra delar i den klimatlag som målen ingår i.

– Det ger ändå utrymme som en bottenplatta för att jobba mot högre ambitioner. Sverige kommer att driva på i förhandlingarna med EU-parlamentet så att vi får ett så ambitiöst slutresultat som möjligt, säger Lövin.

I klimatlagsdiskussionerna med parlamentet väntar dessutom en svensk motpart, då Jytte Guteland (S) är den som förhandlar för EU-parlamentets räkning.

Ännu högre?

Det gamla 2030-målet låg på 40 procent och anses otillräckligt – trots att många länder såg det som alldeles för ambitiöst när det förhandlades fram 2014. Frågan är om också målet om 55-procent kommer att ses på samma sätt om några år.

– Om fem år så kommer man att behöva uppdatera ännu en gång, om inte förr, gissar Isabella Lövin.

– Det går mycket snabbare än vad man tror att ställa om. Det ser vi inte minst på de nya bilar som släpps ut på marknaden: nu är det laddhybrider eller rena el-bilar som kommer ut. Jag tror att man kommer att se väldigt snabbt att det är möjligt att ställa om i sektor efter sektor och då kommer vi också att kunna skärpa målen, säger hon i Bryssel.