– Vi motsätter oss bestämt en urvattning av den uppgörelse som nåtts, sade statsminister Stefan Löfven (S) under ett samråd med riksdagens EU-nämnd inför torsdagens EU-toppmöte.
Han syftade på den preliminära uppgörelse om EU:s långtidsbudget och coronastödsfond som nåddes i somras och som sedan, efter justeringar, också skakades hand om med EU-parlamentet.
Hotat med veto
I den finns krav på att EU-länder som vill ta del av EU-pengar måste följa rättsstatliga principer om grundläggande rättigheter. Även om Polen och Ungern sade ja i somras har de hotat med veto mot budgeten på grund av skrivningarna om rättsprinciperna. De anser att de pekas ut och behandlas orättvist av övriga 25, eller 24, medlemsländer.
– Vi kan inte gå med på att överenskommelsen ändras, säger Löfven men tillägger att en lösning där förtydliganden görs vid sidan av kan accepteras, om det får Polen och Ungern att mjukna.
En modell som diskuterats, enligt Löfven, är att EU-domstolen ska få avgöra om skrivningarna om rättsstaten är förenliga med EU:s lagstiftning, innan de träder i kraft. Men att peta i själva uppgörelsen blir det inte tal om, enligt Löfven som har stöd av en stor majoritet i EU-nämnden för den hållningen.
Merkel vill lösa
EU:s nuvarande ordförandeland Tyskland har arbetat hårt på att få till stånd ordalydelser som såväl Polen och Ungern som övriga länder kan acceptera.
Efter ett möte mellan medlemsländernas ambassadörer i Bryssel på onsdagseftermiddagen uppges länderna också vara "positiva" till det tyska förslaget.
– En djupgående analys inleds nu i huvudstäderna och det avgörande beslutet kommer att tas på toppmötet, säger en högt uppsatt EU-diplomat till nyhetsbyrån Reuters.
Klimatstrid
Blir det ingen uppgörelse om rättsstatsfrågan, och därmed inte heller långtidsbudgeten och den stora fonden som ska hjälpa EU-länderna att återhämta sig från pandemins verkningar, kan det gå ut över flera andra tunga frågor. Tanken är, till exempel, att EU-länderna ska slå fast en procentsats för hur mycket klimatutsläppen ska minska till 2030. Kommissionens förslag och det som verkar ha mest stöd nu är ett mål om minst 55 procent. Det stöder Sverige.
– Vi står bakom det även om vi gärna hade sett att man går längre, sade Löfven men hoppades på att målet kan skärpas senare, på vägen mot 2030.