Mexiko ber Mayafolket om ursäkt

Mexikos regering ber officiellt landets ursprungsbefolkning Mayafolket om ursäkt, för århundraden av förtryck efter den spanska invasionen.
–Och för den diskriminering som de ännu i dag är offer för, säger inrikesminister Olga Sánchez.

Turister besöker Chichén Itzá, en övergiven Mayastad i sydöstra Mexiko. Arkivbild.

Turister besöker Chichén Itzá, en övergiven Mayastad i sydöstra Mexiko. Arkivbild.

Foto: Eduardo Verdugo/AP/TT

Vetenskap & teknologi2021-05-04 04:18

Uttalandet kom vid en ceremoni i delstaten Quintana Roo i sydöstra Mexiko på måndagen, där även grannlandet Guatemalas president Alejandro Giammattei deltog.

– Vi ber Mayafolket å det uppriktigaste om ursäkt för de fruktansvärda övergrepp som begicks av enskilda personer och av nationella och utländska myndigheter under erövringen, under tre århundraden av kolonialt styre och under två århundraden som ett självständigt Mexiko, sade president Andrés Manuel López Obrador.

Presidenten hänvisade särskilt till Kastkriget i Yucatán mellan 1847 och 1901, då ursprungsbefolkningen gjorde uppror mot kolonialmakten och runt 250 000 människor uppskattas ha mist livet.

Även Guatemala har en stor Mayabefolkning och landets president Giammattei framförde att dåtidens förtryck som slaveri och krig i dag har bytt skepnad och kommer i form av våld och migration.

– Vi fortsätter att förlora människoliv – numera på grund av organiserad brottslighet, undernäring och sökandet efter nya möjligheter som så många människor letar efter långt borta, sade Giammattei.

Under ceremonin hördes hånfulla kommentarer för invånare som motsätter sig López Obradors så kallade "Mayatåg", en järnväg som är tänkt att koppla ihop populära semesterorter med gamla arkeologiska platser. Kritikerna menar att järnvägen kommer att skada miljön och förstöra ursprungsbefolkningens samhällen.

Fakta: Mayacivilisationen

Mayariket sträckte sig genom norra Centralamerika, från nuvarande södra Mexiko och ner genom Guatemala, Belize, västra Honduras och El Salvador.

Mayatalande folk (huasteker) tros ha funnits på höglandet i Guatemala och Belize redan för mer än 4 000 år sedan. Den tidigaste kända mayakeramiken är daterad till år 2 500 f.Kr.

Folket bodde oftast i mindre byar, varav vissa växte till ceremoniella centra där arkitektur, konst och handel blomstrade. Mayakulturen var starkt religiös och arkitekturen ofta storartad, med ansenliga tempel och pyramider där olika typer av riter och offerriter till gudar utfördes. Även människooffer tros ha förekommit. Bland annat dyrkades himmels-, sol- och fruktbarhetsgudinnor.

Mayafolket odlade bland annat bönor, majs och rotfrukter. Kakaobönor var en viktig handelsvara, både för föda och som betalningsmedel.

Mayakulturen började förfalla runt 900-talet och många boplatser övergavs och togs i besittning av djungeln. Orsaken till förfallet är inte helt klarlagd, men tros ha varit en kombination av klimatförändringar (torka), inbördes stridigheter, missväxt och sjukdomar. Mayaindianer finns dock fortfarande i dag kvar i samma område.

När de spanska erövrarna anlände till Centralamerika bestod mayacivilisationen av flera rivaliserande härskardömen på framför allt mexikanska Yucatánhalvön. Nya sjukdomar, missväxt och dåligt försvar ledde till att spanjorerna snabbt erövrade stora områden. Mayafolket kristnades och tvingades till tvångsarbete.

Stora mängder mayaindiansk bildskrift förstördes av spanjorerna och endast fragment av den rika litterära skatten finns i dag bevarad.

I dag utgör de många mayafolken en ursprungsbefolkning som i allt högre utsträckning arbetar för etniska, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter.

Källa: NE och Illustrerad vetenskap.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!