– Det finns åtminstone en rörelse i positiv riktning, säger statsvetaren Björn Ottoson, vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT.

USA:s förre president Donald Trump lämnade kärnenergiavtalet med Iran 2018. Hans efterträdare Joe Biden vill blåsa nytt liv i överenskommelsen, och har nu skickat en delegation till Wien för att delta i en ny samtalsrunda om Irans kärnenergiprogram.

Några direkta överläggningar med regimen i Teheran blir det dock inte. I stället kommer företrädare för EU – som står värd för samtalen mellan Iran och säkerhetsrådets permanenta medlemmar samt Tyskland – att agera mellanhand.

Hittills har båda parter insisterat på att den andra sidan måste ta första steget. Sedan USA lämnade avtalet har Iran gjort flera avsteg från överenskommelsen. I januari bekräftade landet att man nu anrikar uran till en renhetsgrad på upp till 20 procent, vilket är långt mer än vad 2015 års avtal medger.

För att börja följa bestämmelserna igen kräver Iran att USA först häver samtliga de sanktioner som Trumpregeringen införde. Ett krav som upprepades av den iranska regerings talesperson Ali Rabiei efter tisdagens förhandlingar.

– Vi tillåter inte en steg-för-steg-lösning när det gäller sanktionerna, sade han.

Förändrad retorik

Att göra det på ett bräde lär fortsatt vara otänkbart för Washington.

Men inför samtalen i Wien har USA:s särskilda Iransändebud Rob Malley, som var med och förhandlade fram avtalet 2015, sagt att hävande av vissa sanktioner skulle kunna bli aktuellt.

Det har mötts av positiva kommentarer från den iranska sidan.

– Detta kan bli början på en korrigering av den dåliga utveckling som fört diplomatin in i en återvändsgränd, sade Rabiei på tisdagen enligt nyhetsbyrån AFP.

Parternas uttalanden innebär ett visst skifte i den tidigare kompromisslösa offentliga retoriken.

– Man tycks öppna upp för att åtminstone ta små initiala steg, säger Björn Ottosson vid FOI.

– Sedan är frågan förstås hur den här dansen ska gå till.

Press på hemmaplan

En möjlig början från USA:s sida kunde till exempel vara att häva de särskilda banksanktioner som enligt Iran gjort det än svårare för landet att importera viktiga förnödenheter under pandemin.

Joe Biden är dock under hård inrikespolitisk press – främst från republikaner, men även vissa framträdande demokrater – att hålla en hård linje gentemot Iran.

– Det blir väldigt svårt för Biden att framställa den här processen som en vinst för honom inrikespolitiskt, de eventuella steg som han tar kommer att framställas som eftergifter.

Samtidigt är det viktigt för den amerikanske presidenten att visa sina europeiska allierade, som hela tiden velat rädda avtalet, att han menar allvar med sin utrikespolitiska programförklaring "Diplomacy is back".

Möjligen kan det kommande valet i Iran i juni också öka förhandlingsviljan. Båda parter är medvetna om att en lösning lär bli långt svårare om de hårdfört konservativa krafterna i Iran som väntat stärker sitt ställning.