Pandemisituationen är minst sagt ansträngd för många i Indien, inte enbart vad gäller själva smittoläget som de senaste åtta veckorna har krävt 160 000 människors liv. Färska siffror visar att 7,3 miljoner jobb försvann under april månad. Följdeffekterna av coronavirusets framfart har gjort att 230 miljoner indier föll in i fattigdom under förra året, enligt en studie från Azim Premji-universitetet i Bangalore.
Definitionen för fattigdom är i det här fallet att behöva klara sig på mindre än 375 rupier, motsvarande drygt 40 kronor, om dagen.
90 procent av Indiens arbetskraft jobbar dessutom inom landets informella sektor, utan sociala skyddsnät. Miljontals är heller inte berättigade statliga nödransoner.
– De fattiga står inför en dubbel kris, dels hälsokrisen men också en ekonomisk kris, säger Anjali Bhardwaj från kampanjen Rätt till mat.
– Vi har haft en stor hälsokris . . . många har tvingats använda sina besparingar för att betala för sjukvård för familjen.
65-åriga Abdul Jaleel i Delhi har gått från byggjobb till att dra en riksha, och den dagliga inkomsten har fallit från uppemot 500 rupier ner till omkring 100 rupier. I den lilla lägenheten lagar frun Rasheeda dagens enda mål mat för sig, maken och de sju barnen.
– När vi är hungriga och törstiga känner jag mig väldigt hjälplös och undrar "hur ska jag överleva så här?", säger hon.
– Som föräldrar behöver vi få det att gå ihop på något sätt, säger Abdul.
– Oavsett om vi behöver tigga, låna eller stjäla. Vi har inget val.