– Det är lite klurigt att göra sådana beräkningar. Det finns ett mörkertal men vi uppskattar att det rör sig om 20 procent av det vatten som produceras i de svenska kommunerna som försvinner på vägen till konsumenterna.
Hon säger att mörkertalet beror på hur mycket vatten som de kommunerna använder själva för att spola rent ledningarna, otillåten användning (stöld ur vattennätet) och brandvatten. Men det största svinnet kommer från trasiga vattenledningar.
Hur stort måste ett hål vara för att stora mängder vatten ska försvinna från ledningsnätet?
– Tittar man på de stora ledningarna behöver hålet inte vara stort alls. Ett hål stort som en tändsticka i genomskärning, endast några millimeter så försvinner mycket vatten.
Hon menar att det är dessa små hål som står för det mesta svinnet av vatten och hålen är många.
– Tittar man på hela Sverige så beräknas det finnas ett sådant litet hål i ledningsnätet på ett avstånd av 2,5 kilometer. De läckorna är oerhört svåra att spåra. Större läckor upptäcker man för att man ser dem.
I Västerviks kommun finns det 92 mils ledningsnät. Skulle de rikstäckande beräkningarna gälla för vår kommun skulle det finnas 390 sådana små vattenläckor här.
Ledningar från början av 1900-talet
Ledningsnätet i Sverige haren snittålder på 45 till 50 år. Mycket beroende på den stora byggnationen på 60-och 70 talet. Men det finns ledningar som är betydligt äldre. I Västerviks kommun finns det ledningar sedan i början av 1900-talet.
– Äldre ledningar behöver inte vara dåliga. Det beror istället på hur de är lagda och hur trafiksituationen ser ut i dagsläget, säger Anne Adrup.