Redan 1933 lades förslaget fram av Svenska Lantbrukarnas Ungdomsförbund (SLU) då man även började tillsätta kommittéer och började kika på att utse en plats.
- Det är beskrivet att de hittade en hästsko på den här platsen som betydde tur, säger Gerry Nyman, ordförande Blackstad Bygdegårdsförening. Kanske var det en anledning till att huset byggdes här.
1937 beslöt den då bildade föreningen att man skulle anta ett anbud från byggmästare Arvid Johansson i Marielund för att uppföra en lokal samt ekonomihus till ett pris av 22 850 kronor. I oktober stod byggnaden klar.
- Invigningsfesten var i november för 80 år sedan. Det är därför vi ska ha en jubileumsfest här nu i november.
Det blev fullsatt vid invigningen och så mycket folk att det var nästan svårt att dansa. En tid av dans och fest började.
- Jag var med från början då mina föräldrar var här på alla jul- och familjefester, säger Mats Fransson. Här var det även SLU-möten och andra möten som centern höll i.
Flyktingläger
Under andra världskriget och hösten 1944 avbröts dock dansandet ett tag, då det kom många baltiska flyktingar till Sverige.
- Bygdegården blev då ett tillfälligt flyktingläger några månader, säger Gerry Nyman. Man gjorde olika sovbås här inne för de som var ogifta, gifta, män och kvinnor.
Ettie Lörstad, en dåvarande civilförsvarschef berättar i en nedskriven historia, hur två kaminer stod varma och redo i lokalen, då två lastbilar en mörk stjärnklar kväll anlände med ett par hundra lite ängsliga flyktingar till bygdegården.
Flyktingarna installerade sig och fick hjälpa till att plocka potatis, tröska, sy och sticka. De var även väldigt duktiga på underhållning och spelade musik och sjöng runt om i bygden. Även ett bröllop anordnades under flyktingarnas tid, där en katolsk präst vigde ett par i Blackstad kyrka.
En julfest avbröt sedan den nya sammanhållningen i bygden. Då skulle flyktingarna vidare till Källvik för att få bo i bättre bostäder.
Ettie Lörstad: "Då var det faktiskt en hel del som var gråtande - för vi hade lärt oss att tycka så mycket om varandra".
Bio och elkomponenter - och, häkte?
I början av bygdegårdens tid slöts även ett avtal med Carl-Erik Carlsson från Norrköping, känd som Bio-Calle. Han bedrev där bio och filmvisning fram till 1957. Då köpte föreningen egen biografutrustning och fortsatte verksamheten i egen regi.
- Det var mycket folk på bio här då, säger Mats Fransson. Ungdomen samlades här. Det var mycket fester och de gick även ihop för att dansträna på 1950-talet.
Det anordnades dans med populära band och teaterföreställningar. Men 1964 gick gården ut till försäljning. Myndigheterna hade då tyckt till och sade att om föreningen inte fixar ett litet "häkte" i lokalen för bråkstakar och raggare där de kunde sättas in för att lugna ned sig, så fick de inte fortsätta verksamheten.
- Det skulle bli för dyrt att sätta in toaletter och bygga ett häkte, så gården fick då läggas ut till försäljning, säger Gerry Nyman.
Ingenjör Per-Olof Isaksson köpte fastigheten och startade och bedrev verksamheten El-teknik. Ett företag som sysselsatte några anställda för montering av elektriska komponenter mellan 1968-1969 då företaget gick i konkurs.
Ny tag igen
Bygdegården stod då tom några år, till dess att centern köpte den 1971.
- Då blev det helrenovering. Man målade om allt invändigt och bytte tapeter.
- Då var det sammanhållning, säger Mats Fransson. Hela bygden hjälptes åt och flera skänkte virke.
Fram till början av 1980-talet var bygdegården ett populärt dansställe. Och varje påskafton var där fest med 300 sittande platser.
- Det var kanonorkestrar här, säger Gerry Nyman. Men trenden vände lite då diskot kom. Och 90-talet var också kärvt.
Men nya tag togs igen av den nuvarande traktens eldsjälar.
- Ja, den nya styrelsen har gjort ett genombrott, säger Mats Fransson. Det måste jag säga, att de har gjort ett enastående arbete här.
Rockabilly rocks!
2010 renoverades huset igen vilket har gett den nuvarande härliga rockabilly-stilen inomhus.
- Vi lade nytt golv, bytte ut köket och målade, säger Ulla Jacobsson. 2017 målades även allt utvändigt. Byggnaden har också blivit mer brandsäker och handikappanpassad.
Idag anordnas det tre större fester per år med dansband i Blackstad bygdegård, samt en rockabilly-fest och ett valborgsmässofirande. Lokalen hyrs även ut till allmänheten för privata tillställningar av olika slag, föreningar och skolor. Länge leve en fin bygdegård.