Antalet dopningsfall ökar i Sverige

Jonas Karlsson har jobbat som sportjournalist i nästan två decennier. På onsdagseftermiddagen besökte han Västervik för att föreläsa om dopning och dess effekter.

Är du säker på att du inte är dopad? Det är namnet på  Jonas Karlssons föreläsning.

Är du säker på att du inte är dopad? Det är namnet på Jonas Karlssons föreläsning.

Foto: Sally Sjöberg

Västervik2019-01-16 22:00

Antalet personer i Sverige som dopar sig ökar hela tiden, och i dag är det uppskattningsvis omkring 40 000 personer som dopar sig. Anledningen till att människor gör valet att prova dopningspreparat kan, enligt Jonas Karlsson, vara att man presterar bättre och får snabba resultat. Dopningen ger bättre syreupptagning och fler röda blodkroppar, vilket i sin tur kan ge bättre kondition. Men biverkningarna är många och trots att många är medvetna om detta väljer de ändå att dopa sig.

– Dopningen tillför en onormal mängd testosteron. När man har slutat dopa sig så slutar kroppen att producera hormonet naturligt, säger Jonas Karlsson.

Dopning förknippas av många med elitidrottare, men hur många elitidrottare åker egentligen fast för dopning? World Anti Doping Agency, WADA, gjorde år 2016 cirka 300 000 dopningstester, varav 1,81 procent visade positivt. Men det är inte resultatet som bekymrar Jonas Karlsson, han oroas i stället över antalet genomförda tester. Siffran är, enligt hans sätt att se på saken, alldeles för liten i jämförelse med antalet elitidrottare i världen.

Att komma undan dopningskontrollerna kan dock verka enkelt för en del.

– Om man tror att man har förbjudna preparat i kroppen kan man undvika kontrollen två gånger, missar man den tredje åker man automatiskt dit. Problemet blir att man kan undvika kontrollen tills det tredje testet, i hopp om att preparaten försvunnit ur kroppen, säger Jonas Karlsson.

Även kriminella dopar sig, och Jonas Karlsson förklarar att detta kan bero på att en bieffekt av dopning kan vara att man förlorar förmågan att känna empati för andra människor. Men den vanliga svensken tar inte primärt dopningspreparat för att prestera bättre inom sin idrott eller för att stänga av sina känslor. De allra flesta är unga män som vill bygga en superkropp, förklarar han.

– Träningen i sig är inte grejen, utan man tränar för att bli attraktiv. När det är ens främsta mål tar man gärna en genväg.

En genväg kan vara att ta dopningsklassade preparat, ibland inte alltid medvetet. Ser man till innehållsförteckningen på vissa kosttillskott kan de mycket väl innehålla något av preparaten, menar Jonas Karlsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!