I tre veckor befinner sig de 30 tjänstemännen i Sverige. Ett av de platser de besöker är Gladhammars gruvor, där Västerviks kommun har genomfört ett lyckat projekt med sanering av varp och slagg.
Henning Holmström som var med från starten, då planeringen av saneringsprojektet började, berättar:
– Man har brutit malm här i 900 år. Sista gruvan stängdes 1918. Det var mycket varp (sten) och slagg (produkt som blir efter det man värmt upp metallen) som låg runt dagbrotten. De läckte ut stora mängder koppar, bly, kadmium och arsenik i naturen och ner i Tjursbosjön.
Projektet blev klart 2011 och då hade 62 000 varp tagits om hand, det mesta nedlagt i stora påsar som lades ner under Tjursbosjöns yta för att så lite syre som möjligt skulle kunna nå varpen och fortsätta laka ut tungmetaller.
Högt uppsatta tjänstemän
De asiater som besökte Gladhammar i måndags, var här för att lära sig hur de kan gå vidare i sina respektive hemländer.
– De har betydelsefulla roller i sina hemländer och möjlighet att påverka landets strukturella miljöanalyser, säger Carolina Stalebrant.
Det är SIDA som finansierar utbildningen som pågår i tre veckor.
Varför besöker de Gladhammars gruvor?
– Det är ett betydelsefullt projekt som det inte finns så många av i Sverige. Det har varit mycket lyckat och läckaget av metallerna har minskat betydligt. Projektet är inte färdigt än utan man kommer att följa Tjursbosjöns utveckling fram till 2045, genom provtagningar.
Roksana Tarnnun är jobbar på Miljödepartementet i Bangladesh. För henne var besöket i Gladhammar ett viktigt delmål på Sverigeresan. Efter besöker ska hon inleda ett 18 månaders långt projekt i hemlandet för att minska föroreningar och snedvriden resursanvändning.
– Jag vill se hur man har gjort när man sanerat gruvorna. Jag vill också veta hur man har gjort för att finansiera arbetet.