Deltagarna från Bangladesh, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam besöker Sverige under tre veckor. Personerna är alla topptjänstemän som har kraft och möjlighet att påverka utvecklingen i sina hemländer.
Det är tredje året som SIDA-projektet pågått och som gör att vi får besök, säger Christer Hermansson.
I Gladhammar tittar deltagarna på hur Västerviks kommun har sanerat gruvorna och vilka erfarenheter som man har gjort.
Vår förhoppning är att visa gruvsaneringen så att deltagarna tänker sig för om vilka krav de ska ställa på företag som vill öppna en gruva och vilket ansvar företaget ska ta innan gruvan startar.
I Sverige finns ett omfattande regelverk runt gruvdrift, bland annat ska företaget som vill öppna en gruva betala in pengar till ett låst bankkonto innan de börjar bryta malm, som ska räcka till miljösaneringen.
Gladhammar fortsatt intressant
Gladhammars gruvor lades ner 1892. Men det finns en del intressanta metaller kvar i området. Flera utländska företag har begärt att få genomföra undersökningar i anslutning till de gamla gruvorna.
Hur ställer ni er till det?
Det är många aspekter att väga in. En gruva orsakar alltid ingrepp i miljön. Mot det ska man ställa om gruvan kan ge arbetstillfällen. Den frågan är upp till kommunfullmäktige att avgöra inte miljöhandläggarna i kommunen.
Christer Hermansson betonar ändå att vägen till att etablera en gruva i Gladhammar är väldigt lång.
Först ska man göra undersökningar för att veta om det är ett intressant område. Innan företaget har fått fram ett gram malm så har det kostat dem flera miljoner kronor.